Filmvetaren Åsa Jernudd vid Örebro universitet har fått 3,8 miljoner kronor för att dokumentera biokulturen och biografernas historia under 50- och 60-talet. – Jag vill lyfta fram människors berättelser om hur det var att gå på bio då, säger hon.

En studie om biografens storhetstid och tillbakagång – så lyder titeln på Åsa Jernudds projekt som Vetenskapsrådet nu har beviljat 3,8 miljoner kronor i forskningsstöd.

Tidigare forskning har visat att efterkrigstidens ungdomskultur genomsyrades av film. Ungdomarna inte bara gick på bio, de hängde på biografer, pratade film, härmade filmstjärnor, samlade på idolporträtt och biobiljetter.

– Den tiden är inte så långt borta och trots att filmkulturen var så levande finns få spår av den i de arkiv som har till syfte att värna vårt kulturarv, konstaterar Åsa Jernudd.

Berättelser om biobesök

Kunskapen om vår biografhistoria och om själva bioupplevelsen är också bristfällig. Studien vill därför lyfta fram människors berättelser om hur det var att gå på bio i Sverige under biografernas storhetstid på 1950-talet och efterföljande tillbakagång på 1960-talet.

– Vi kommer att intervjua personer som var med på den tiden. Deras filmminnen och berättelser om biobesök kommer att dokumenteras.

Projektet kommer även att samla in och digitalisera material som filmprogram, affischer, klipp ur veckotidningar, kartor över biografers geografiska läge, bilder med mera. Allt material kommer, tillsammans med de filmade intervjuerna, att publiceras på Kungliga bibliotekets webbplats.

Åsa Jernudd vill även dokumentera det kulturella skifte som skedde i början av 60-talet, då biograferna tappade en stor del av sin publik. Förändringen brukar förklaras med tv:s intåg och snabba spridning.

– Men det finns väldigt lite kunskap om den biografkultur som trots allt fortsatte att existera, om än i mindre omfattning än tidigare.

Bergslagen utgångspunkt

Bergslagen är geografisk utgångspunkt för studien.

– Det beror på att Bergslagen var en biograftät region med komplex biografstruktur och skiftande geografiska och demografiska förutsättningar.

Kungliga biblioteket är projektets samarbetspartner. Studien kommer dessutom att ske i nära samarbete med liknande europeiska forskningsprojekt.

– Genom att skapa digitala arkiv om filmkultur och filmminnen bidrar projektet till bevarandet och tillgängliggörandet av en framträdande del av vårt populärkulturarv, summerar Åsa Jernudd.

Kontakt: asa.jernudd@oru.se, 019-30 21 29

Presskontakt:
Mattias Frödén
E-post:
mattias.froden@oru.se
Mobil:
0730-80 41 60