Pressmeddelanden

Filtrera på organisation och/eller sök

>

Att minska behovet av donerat blod

28 november, 2000 - Linköpings universitet

I hela i-världen försöker man numera att minska behovet av donerat blod inom sjukvården. Örebroläkaren Gustav Ekbäck visar i en avhandling från Linköpings universitet hur detta kan göras i samband med höftledsoperationer.

>

Blodsugande kvalster hos värphöns – ett hot utan bot?

28 november, 2000 - SLU

Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtes
parasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressade
och lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.
Vid avdelningen för parasitologi, SVA, har sedan 1994 ett forskningsprojekt
pågått för att ta reda på mer om det röda hönskvalstret. En fälla
utvecklades för att kunna upptäcka och övervaka hönskvalster i
fjäderfäanläggningar. Fällan bygger på att det röda hönskvalstret gärna
gömmer sig i mörka och trånga utrymmen, och det visade sig att den var ett
effektivt redskap vid insamling av parasiten.

>

Eldsvåda ger liv åt svamp

28 november, 2000 - SLU

Att en skogsbrand utplånar allt i sin väg är långt ifrån sant. Många växt-
och djurarter är faktiskt beroende av eldsvådor, och för att bevara dem
bränns idag både skog och hyggen. Men för att lyckas krävs en större
kunskap om organismernas biologi. Hanna Johannesson vid SLU har därför satt
den brandspecialiserade skiktdyn-svampen under lupp.

>

HAVRE ELLER OLJA – SAMMA ENERGIBEHOV PÅ ÅKERN

28 november, 2000 - SLU

Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskilt
mycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. Jan
Jansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar och
traktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera var
överlägsen med tanke på den areal som krävdes för att producera den mängd
bioenergi som behövdes.

>

Havre eller olja – samma energibehov på åkern

28 november, 2000 - SLU

Den totala energiåtgången för arbeten på åkern har inte förändrats särskilt
mycket sedan 1927, fast hö och havre har ersatts med fossil olja. Jan
Jansén vid SLU har i sitt doktorsarbete bland annat jämfört hästar och
traktorer i en tänkt situation utan fossila bränslen. Ingendera var
överlägsen med tanke på den areal som krävdes för att producera den mängd
bioenergi som behövdes.

>

Julskinkans kvalitet påverkas av mutation

28 november, 2000 - SLU

Egenskaper som mjölk- och köttkvalitet bestäms till viss del av djurens
gener. Anna Törnsten har i sin avhandling vid SLU kartlagt en gen hos gris
som påverkar köttsmaken. En mutation i genen leder bland annat till att
julskinkan förlorar mer vikt vid tillagningen. Mutationen förekommer i
rasen Hampshire som är vanlig i Sverige.

>

LÄKEMEDELSTRANSPORT I LUKTNERVER – PÅ GOTT OCH ONT

28 november, 2000 - SLU

Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektiv
barriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddar
hjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel som
transporteras i blodet att nå hjärnan. Ulrika Bergman från SLU har nu
undersökt möjligheten att överföra kemiska ämnen via luktnerver som är
förbundna med näsans luktslemhinna. Två delarbeten i hennes avhandling
visar att det på detta sätt går att tillföra ämnen till hjärnan som skulle
kunna motverka nervskador.

>

Läkemedelstransport i luktnerver – på gott och ont

28 november, 2000 - SLU

Att medicinera sjukdomar i hjärnan är svårt, eftersom det finns en effektiv
barriär mellan hjärnan och blodomloppet. Denna blod-hjärnbarriär skyddar
hjärnan mot skadliga ämnen i blodet, men hindrar också många läkemedel som
transporteras i blodet att nå hjärnan. Ulrika Bergman från SLU har nu
undersökt möjligheten att överföra kemiska ämnen via luktnerver som är
förbundna med näsans luktslemhinna. Två delarbeten i hennes avhandling
visar att det på detta sätt går att tillföra ämnen till hjärnan som skulle
kunna motverka nervskador.

>

Doktorsavhandling är forskning som tillför världen ny kunskap

27 november, 2000 - Stockholms universitet

– Doktorernas forskning är just – forskning, dvs avhandlingarna tillför världen ny kunskap, som inte fanns förut. Den mycket omfattande diskussion, som förs idag om forskarutbildning tenderar ibland att ge intrycket att doktorandtiden endast är en utbildningsperiod. Förvisso finns det ett utbildningsmoment under doktorandtiden, men detta får inte undanskymma det faktum, att själva slutresultatet, avhandlingen, är en forskningsinsats.

>

Fåglars beteende förkklarar insekters färger

27 november, 2000 - Stockholms universitet

Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva.
Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet hur varnande och iögonfallande färgteckningar hos illasmakande djur kan uppstått på grund av deras fienders sätt att lära sig och skilja på ätliga och oätliga byten. Dessutom ger forskningen ett svar på varför gruppliv är vanligt hos dessa bytesdjur: gruppen ökar storleken och effekten av varningssignalen så att fler fiender avskräcks från att attackera dem.