Pressmeddelanden

Filtrera på organisation och/eller sök

Institutionaliserad barndom

29 maj, 2002 - Stockholms universitet

Christina Gars ger i sin doktorsavhandling perspektiv på föräldrars och förskollärares samverkan. Hon har undersökt gränser för föräldraskap och förskolläraruppgift. Utgångspunkten är den moderna barndomen med dess institutionalisering och de genomgripande förändringar i små barns liv som den innebär. Barndomen har blivit offentlig och därmed har även föräldraskapet blivit offentligt.

Idrottsledarnas största problem är föräldrarna

29 maj, 2002 - Stockholms universitet

Föreningsidrotten är en viktig uppfostringsmiljö. Via idrotten och dess ledare lär sig barn och ungdomar inte bara idrottsliga färdigheter, utan också normer och värderingar. Vad är det då som värdesätts i barn- och ungdomsidrotten? Premieras prestation och framgång eller lagkänsla och samarbete? Är rörelseglädjen och leken i fokus eller det seriösa och allvarsamma? Och hur vill idrottsledarna att barnen ska vara? Om detta handlar en doktorsavhandling av Karin Redelius, där idrottsledare och barn- och ungdomsidrotten står i blickfånget

Ingen politisk koppling demokrati – informationsteknik

29 maj, 2002 - Örebro universitet

Ända sedan slutet av 1960-talet har datorer och informationsteknik (IT) regelbundet utmålats som verktyg för att fördjupa eller förbättra demokratin. Men i praktiken har frågan om demokratins förnyelse sällan kopplats ihop med frågan om medborgarnas tillgänglighet till den nya tekniken.

Kemi populärt vid Stockholms universitet

29 maj, 2002 - Stockholms universitet

Årets ansökningar till universitetsutbildningar visar att kemi har blivit populärt vid Stockholms universitet. Antalet förstahandsansökningar till kemiprogram har ökat med 160% jämfört med förra åre

En medeltida skämtroman i Sverige

28 maj, 2002 - Umeå universitet

Iris Ridders avhandling kretsar kring den svenska folkboken Markolfus och dess medeltida latinska förlaga, skämtromanen Dialogus Salomonis et Marcolfi, som under 1200-talet var känd i hela Europa.

Söndermalt JAS-plan lärde oss mera om återvinning

28 maj, 2002 - Lunds universitet

Kommer ni ihåg JAS-planet som under en uppvisning störtade på Långholmen för snart tio år sedan? Vraket har faktiskt gjort sitt i vetenskapens tjänst. Dess kolfiberdelar maldes ner i plastkvarnar på LTH, Lunds Tekniska högskola; syftet var att utveckla metoder för att göra plaståtervinning så effektiv och lönsam som möjligt. Nu presenteras resultaten av detta forskningsprojekt i en doktorsavhandling.

Nederbördsmönstret variationsrikt i Skåne

28 maj, 2002 - Lunds universitet

Hur fördelar sig nederbörden när det regnar i Skåne och kan man dra några slutsatser om framtida nederbörd på basis av vad man vet om det förflutna? Sådana frågor kan nu besvaras tack vare ny forskning kring en unik mängd av data. I dagarna disputerar Maj-Lena Finnander Linderson på en avhandling som ger oss en försmak av den regniga framtid som väntar.

Låg vikt – hög styrka …

28 maj, 2002 - Luleå tekniska universitet

… är en eftertraktad egenskap på många håll.
Speciellt viktigt är det för de material som man ska bygga säkra och miljövänliga bilar av.
Magnus Eriksson, doktorand på Avdelningen för hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet har utvecklat en analysmodell som gör det möjligt att förutsäga vad som händer med höghållfast stål vid den tillverkningsprocess det utsätts för i bilindustrin.

Sveriges första ”ljuddoktor” – hur låter det?

28 maj, 2002 - Luleå tekniska universitet

Att kunna bedöma kvaliteten hos ljud som spelas upp via högtalare är viktigt vid alla typer av ljudproduktion. Och även om vissa kvalitetsmått kan mätas med elektriska instrument är det mänskliga örat fortfarande ett viktigt och mycket användbart mätinstrument.
När det gäller så kallat surround-ljud är själva rumsupplevelsen av största vikt – och när det gäller att bedöma sådana upplevelser är ”maskinen människan” fortfarande oslagbar.

Grisar bråkar om maten

28 maj, 2002 - SLU

Konkurrensen om foder kan vara alltför hög även om alla slaktsvin i boxen teoretiskt sett hinner äta under ett dygn. Om det finns för få ätplatser försämras produktionen. Dessutom ändras grisarnas ätbeteende och de får fler hudskador, vilket tyder på mer bråk i boxarna. Detta visar veterinär Lotta Georgsson i sin doktorsavhandling från SLU Alnarp.