Oväsen från flygplan har länge varit störande för de boende runt Arlanda. Ett nytt forskningsprojekt ska ge bättre kunskap kring flygbuller, något som kan användas för att skapa tystare rutter. Möjligheten att starta projektet har uppstått genom minskad trafik till följd av coronapandemin.

– Nu när det finns både tid och plats i luftrummet över Arlanda på grund av covid-19 ger det en helt unik situation. Tidigare, när det var många flygplan i luften samtidigt, var det svårt att få till bra data. Detta eftersom kvalitativ bullerdata kräver att vi mäter ljudet från enstaka plan åt gången, säger Mats Åbom, professor i teknisk akustik vid KTH och vice föreståndare för Centrum för Hållbar Luftfart (CSA) vid lärosätet.

Kan använda den svarta lådan

Bullermätningarna kommer ske med hjälp av cirka trettio mätstationer uppsatta runt Arlanda. Dessa mätstationer har konstruerats av KTH-doktoranden Anders Johansson. Data från stationerna ska paras ihop med information om flygplanets konfiguration i luften, till exempel klaffsättning och motorpådrag, data som forskarna normalt inte har tillgång till.

– Med hjälp av flygbolaget Novair får vi tillgång till flygplanens svarta låda, och kan se hur vingklaffarna står, när landningsställ fälls ut och sådant. Det vill säga saker som sticker ut från planet och som påverkar hur mycket det låter. Det är en pusselbit vi tidigare saknat, och är en osäkerhet i dagens modeller för flygbuller.

Vid start vill man upp så fort som möjligt, och iväg. Landningarna är värst rent bullermässigt eftersom inflygningar tar tid och sker på lägre höjd under längre tid.

Vad ger stresspåslag?

KTH forskarna ska också titta närmare på de psykoakustika aspekterna av bullret. Det vill säga hur människor upplever och påverkas av ljudet.

– Vad är det som stör människorna? Vilka reaktioner uppstår, vad ger stresspåslag? Det kan vara ganska subtila ljud som påverkar och stör koncentration och vila.

Finns det redan idag några hypoteser om förändringar av flygrutter som studerats vid KTH och forskningscentret?

– En sak som vi studerat är så kallad ”brantare” inflygning. Med andra ord att flyga in med högre vinkel, så att planet på ett visst avstånd befinner sig på högre höjd vilket ger lägre buller på marken.

Mats Åbom lägger till att insamlade data kommer nyttjas i hela fem projekt kopplade till CSA som studerar hur buller och andra utsläpp kan minimeras.

För mer information, kontakta Mats Åbom på 08 – 790 79 44 eller matsabom@kth.se.

Faktaruta

  • Forskningsarbetet kommer att ske vid Centrum för Hållbar Luftfart på KTH, och är finansierat av Trafikverket.
  • Approach Noise Trials (ANT) heter forskningsprojektet som ska genomföra under de första två kvartalen 2021, och det är ett samarbete mellan KTH, Luftfartsverket, Swedavia samt flygbolaget Novair.
  • Två flygplan av den vanligt förekommande flygplanstypen Airbus A321 kommer studeras, och Arlandas bana 26 användas.

Presskontakt:
Peter Ardell
Telefon:
08-790 69 60
Epost:
press@kth.se