Permafrost är mark som är frusen året om minst två år i följd. Norr om polcirkeln är det vanligt med permafrost på grund av det kalla klimatet. Naturgeografen Margareta Johansson vid Lunds universitet har under flera år undersökt de låglänta myrmarkerna i trakterna kring Abisko. Permafrosten befinner sig där på randen av sitt utbredningsområde. Johansson konstaterar att permafrosten påverkas av klimatförändringarna.

– På ett ställe som vi har undersökt har permafrosten försvunnit helt från större delen av myren under det senaste årtiondet, säger hon.

Effekten av att permafrosten tinar är att marken blir instabil och kan kollapsa. Detta kan bli ett lokalt och regionalt problem i områden med städer och infrastruktur. Dessutom kan upptiningen orsaka ökade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metangas ur marken. Ungefär 25 procent av all landyta på norra halvklotet är områden med permafrost.

Den upptining av permafrosten som sker idag kommer enligt Margareta Johanssons bedömning sannolikhet att fortsätta. Hon anser det troligt att permafrost i låglänta områden inte finns kvar i Abiskoområdet om 50 år.

– De förändringar som jag har sett i permafrosten runt om Abisko kommer med nuvarande klimat att visa sig på fler ställen och min studie kan därför ligga till grund för studier i andra geografiska områden som står näst på tur, säger hon.

Margareta Johanssons forskning visar att permafrosten i Abiskoområdet tinar både ovanifrån och underifrån. Ovanifrån tinar den främst på grund av att somrarna har blivit varmare och att snölagret har blivit tjockare på vintrarna. Ett tjockare snölager fungerar som ett isolerande täcke, vilket gör att marken inte blir lika kall som om snölagret vore tunnare.

Underifrån tinar permafrosten sannolikt främst till följd av att grundvattnet har blivit rörligare. Margareta Johansson förklarar att den årliga nederbörden av både regn och snö har ökat rejält under det senaste årtiondet. Mer regn och mer smältvatten från snön skapar ökad rörelse nere i grundvattnet, vilket får permafrosten att tina. Mellan 1997 och 2007 föll sammanlagt 362 millimeter nederbörd per år i Abisko, vilket är en 20-procentig ökning jämfört med de mängder som föll under åren 1961 och 1990.

Avhandlingen presenteras vid Lunds universitet den 26 februari 2009.

Bildtext:
Margareta Johansson borrar i en myrmark i Abiskotrakten. Foto: Jonas Åkerman.

För mer information, kontakta Margareta Johansson, tel 046 – 222 44 80 eller margareta.johansson@nateko.lu.se