Ett coronavirus som orsakar luftvägsproblem hos hundar har för första gången påvisats bland svenska hundar. Viruset, som är ett av flera smittämnen som kan orsaka så kallad kennelhosta, kom troligen till Sverige kring 2010. Det visar en ny studie av forskare från SLU, SVA och Uppsala universitet. Möjligheten att ta fram ett vaccin mot viruset bedöms vara stor.

Just nu sprids ett nytt coronavirus (SARS-CoV2) som ger upphov till sjukdomen covid-19 globalt och orsakar enorma påfrestningar på samhället i allt fler länder. SARS-CoV2 är en av sju arter av coronavirus som orsakar sjukdom hos människor, men det finns många fler arter av coronavirus hos djur, såsom hundar, katter, hästar och nötkreatur.

Hundar kan drabbas av två olika coronavirus, ett som orsakar luftvägsproblem och ett som orsakar diarré. Ett forskarlag från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala universitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i dagarna publicerat den första studie som visar att viruset som orsakar luftvägsproblem förekommer hos hundar i Sverige. Det finns inget rapporterat om att människor skulle kunna få detta virus, och förekomsten i Sverige ska inte ses som en folkhälsorisk.

Hundens respiratoriska coronavirus är ett av flera virus och bakterier som kan orsaka kennelhosta. Kennelhosta drabbar främst hundar som träffas i större grupper, t.ex. på hundtävlingar och hunddagis. Hundar som får kennelhosta får oftast lindriga symptom, vanligtvis med en torr, hackande hosta, men de kan i vissa fall ta sig uttryck som svårare symptom som lunginflammation.

För att ta reda på hur vanligt detta virus är har forskarna undersökt prover från 88 hundar i Sverige, från Malmö i söder till Härnösand i norr, som drabbades av kennelhosta under åren 2013–2015. Totalt sett var 13 av dessa hundar positiva för hundens respiratoriska coronavirus.

De virus som hittades visade sig vara genetiskt mycket lika, trots att proverna togs under tre år och i olika delar av landet. Den genetiska analysen tyder på att hundens respiratoriska coronavirus kom till Sverige omkring 2010. Hur det har kommit hit kan forskarna i dagsläget inte svara på men de kan se att det verkar som att det bara har kommit hit en gång, och att det virus som kom då sedan har spritt sig över landet.

Det svenska respiratoriska hundcoronaviruset är närmast besläktat med coronavirus från en hund som testades i Italien 2005. Det verkar som att de coronavirus som cirkulerar hos hund i Europa ursprungligen har kommit från Asien, även om det saknas data för att kunna säga detta säkert.

Coronavirus har förmågan att rekombinera, det vill säga att byta delar av sin arvsmassa med varandra, och på så sätt skapa nya coronavirus som kan infektera nya värddjur. Denna mekanism var troligen viktig för uppkomsten av SARS-CoV2 och kan även ha spelat en avgörande roll i uppkomsten av hundens respiratoriska coronavirus. Hundens respiratoriska coronavirus är närmast besläktat med det bovina coronaviruset, ett virus som orsakar sjukdom hos nötkreatur (diarré hos kalv, luftvägssymtom hos ungdjur och vinterdysenteri hos vuxna kor). Genetiska analyser av hundens respiratoriska coronavirus från databasen GenBank visar att vissa gener är mycket lika sådana som finns hos bovina coronavirus, vilket indikerar att hundens virus kan ha uppstått genom en historisk rekombination med nötkreatur-viruset.

– Den slutsats vi kan dra i vår studie är att det respiratoriska coronavirus som nu cirkulerar hos hundar i Sverige inte har uppstått genom en överföring från nötkreatur i Sverige, säger Maja Malmberg från SLU, som har lett arbetet.

Det finns ännu inget vaccin för hundens respiratoriska coronavirus. För att kunna utveckla vaccin mot hundens respiratoriska coronavirus är det viktigt att känna till hur viruset ser ut och hur mycket det har förändrats över tid, vilket har undersökts i detalj i denna studie. Framför allt har forskarna tittat närmare på proteinet i de utvändiga ”taggar” som viruset använder sig av för att ta sig in i cellerna. Eftersom taggproteinet sitter på virusets utsida är det ”synligt” för immunförsvaret och vaccin utvecklas oftast mot sådana synliga delar av virus. I studien kunde forskarna se att viruset i den svenska hundpopulationen inte har förändrats mycket alls över tid och att det finns mycket lite variation i taggproteinet. Detta ökar möjligheterna att ta fram ett effektivt vaccin.

– I dagsläget finns det vaccin mot kennelhosta men dessa ger bara skydd mot två av de smittämnen som kan orsaka kennelhosta, hundens parainfluensavirus och bakterien Bordetella bronchiseptica. I framtiden kommer det förhoppningsvis att finnas vaccin som även kan skydda mot hundens respiratoriska coronavirus, säger Jonas Johansson Wensman, en av de övriga forskarna bakom studien.

Mer om uppkomsten av nya coronavirus

Exempel på coronavirus som har bytt värddjur är SARS-CoV1 (från fladdermus till sibetdjur till människa) som orsakar SARS, och MERS-CoV (från fladdermus till kamel till människa) som orsakar MERS. Hundens respiratoriska coronavirus är mycket närbesläktat med det bovina coronaviruset och det humana coronaviruset OC43 (som orsakar förkylning hos människor). Dessa virus har antagligen alla uppstått genom värddjursbyte. SARS-CoV2 som just nu orsakar den pågående pandemin har också uppstått genom ett värddjursbyte, från fladdermus till människa, troligen via någon annan djurart. Genom att lära oss mer om hur värddjursbyte hos coronavirus går till kan vi bli bättre på att förutsäga vilka virus som utgör hot för människor, sällskapsdjur och boskap.

Kontaktpersoner

Maja Malmberg, forskare
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap; Enheten för virologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
maja.malmberg@slu.se, 018-67 27 77, 0730-57 58 52
https://www.slu.se/cv/maja-malmberg/
Twitter: @malmberg_maja

Jonas Johansson Wensman, forskare
Institutionen för kliniska vetenskaper; Enheten för idisslarmedicin
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
jonas.wensman@slu.se, 018-67 14 46
https://www.slu.se/cv/jonas-johansson-wensman/

Den vetenskapliga artikeln

Evolutionary genetics of canine respiratory coronavirus and recent introduction into Swedish dogs. Michelle Wille, Jonas Johansson Wensman, Simon Larsson, Renaud van Damme, Anna-Karin Theelke, Juliette Hayer & Maja Malmberg. Infection, Genetics and Evolution, 2020. https://doi.org/10.1016/j.meegid.2020.104290

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Provtagning på en av hundarna i studien. Foto: Maja Malmberg

Maja Malmberg. Foto: Andrzej Tarski

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se