Teknik och utrustning som inte funkar – det är den enskilt vanligaste riskfaktorn när sängliggande intensivvårdspatienter förflyttas inom ett sjukhus. Transporterna är ett välkänt riskmoment, som studerats i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Att förflytta kritiskt sjuka patienter inom ett sjukhus för att genomföra undersökningar och behandlingar medför alltid risker. I dag är dock flertalet av dessa patienter i behov av att transporteras till exempelvis röntgen eller operation.

Frågan är högaktuellt i samband med intensivvårdens utmaningar med covid-19. Situationen gör att svårt sjuka och sängliggande patienter i allt högre utsträckning behöver förflyttas både inom och mellan sjukhus.

Den aktuella avhandlingen visar att riskerna är vanligt förekommande. Totalt kunde 365 risker identifieras under 51 studerade transporter på två olika IVA-avdelningar på ett svenskt universitetssjukhus. Medianvärdet var sju identifierade risker per transport.

Patientsäkerhet i fokus

I sin forskning har Lina Bergman, intensivvårdssjuksköterska och disputerad inom vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, haft patientsäkerheten i fokus. Och den utmanas verkligen när svårt sjuka ska förflyttas.

– Det mest framträdande riskområdet var teknik och utrustning. Dels tekniska fel, att övervakning slutade att fungera eller att larm utlöstes felaktigt för att man kom in i ett hisschakt eller liknande. Men främst handlade det om dålig anpassning, att utrustningen inte gick att fästa ordentligt på sängen, eller att exempelvis ventilatorslangarna var för korta, säger hon.

Andra risker i själva sjukhusmiljön kunde vara trånga passager, långa transportsträckor eller risker kopplat till brister i samordning och kommunikation. Trots detta indikerar Lina Bergmans resultat att majoriteten av riskerna hanteras av personalen. De allvarliga tillbuden är få.

– Jag tror att alla som jobbar inom intensivvård har upplevt bristerna, och det är lätt att de normaliseras. Vi är så vana vid att inte ha rätt förutsättningar, att jobba runt problemen och hitta egna lösningar, för att patienten i slutänden inte ska drabbas, konstaterar hon.

Trygga patienter – stressad personal

Att patienterna överlag känner sig säkra och trygga framkommer i intervjuer i avhandlingen. De kände starkt tilltron till intensivvårdspersonalens kompetens samt upplevde att de fick information och blev förberedda inför de olika moment som en transport kan innebära.

Stressen hos personalen är däremot påtaglig och transporterna upplevs som ett högriskmoment, vilket också framkommer i intervjuer. Att genomföra transporter säkert ställde höga krav på ett välfungerande teamarbete.

Att vårda kritiskt sjuka patienter vid transporter kunde även upplevas som stressfyllt och sårbart då man befann sig långt ifrån intensivvårdsavdelningen, om patientens tillstånd skulle försämras eller någon incident inträffade.

Förslag på förbättringar som lyfts fram är checklistor, säkerhetsförbättringar i den omgivande miljön samt sjukhusövergripande samordning.

Titel: Patient safety during intrahospital transports in intensive care. Hazards, experiences and future measurements

Kontakt: Lina Bergman, 0730 41 51 50

Bild: Lina Bergman (foto: Malin Arnesson)

Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se Margareta G Kubista Telefon 0705 30 19 80