Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du väljer att börja med någonting istället för att sluta med någonting så har du större chans att uppnå dina mål. Det är en av slutsatserna som konstateras i världens största experimentella studie kring ämnet nyårslöften. Studien publiceras 9 december i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Studien grundar sig på 1 066 personers nyårslöften årsskiftet 2017/2018 och har genomförts i samarbete mellan Stockholms och Linköpings universitet. Testpersonerna i undersökningen fick formulera sina nyårslöften och delades därefter in i tre grupper. Grupperna fick olika mycket stöd under året – inget stöd alls, lite stöd och mycket stöd. Uppföljning gjordes sedan varje månad under hela året.

– Det visade sig att stödet som gavs till testpersonerna inte innebar så stor skillnad när det kom till slutresultatet att hålla sitt löfte under hela året. Det som förvånade oss var resultatet kring hur man utformat sitt löfte, säger professor Per Carlbring, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Bäst gick det för de deltagare som formulerat ett så kallat ”närmandemål”, alltså ett nyårslöfte som utgår från att man börjar med eller inför något nytt i sitt liv. Sämre utfall har de nyårslöften som är baserade på att man ska undvika eller sluta med något, så kallade ”undvikandemål”.

Men är det så lätt att bara omformulera sitt nyårslöfte, så lyckas man?

– Inom många områden kan en omformulering absolut fungera. Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger ”jag ska äta frukt flera gånger om dagen”. Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet ”jag ska sluta röka”, något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger Per Carlbring.

För mer information:

Professor Per Carlbring, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Telefon: 08-16 39 20, mobil: 070-666 7 666
Email: per.carlbring@psychology.su.se

Kort om studien:
• Världens största experimentella studie kring nyårslöften, med över 1 066 deltagare. Studien genomfördes under ett helt år och följdes upp varje månad.
• De mest populära nyårslöftena är kring fysisk hälsa, viktnedgång och förändrade matvanor (se graf 1).
• Nyårslöften som har så kallade ”närmandemål”, det vill säga löften som innebär att man börjar med något nytt, har större förutsättningar att uppnås än nyårslöften som är baserade på saker man ska undvika eller sluta med, så kallade ”undvikandemål” (se graf 2).
• Studien A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE den 9 december 2020. PLOS ONE utges av den San Francisco-baserade organisationen Public Library of Science. Referens: Oscarsson, M., Carlbring, P., Andersson, G., & Rozental, A. (2020). PLOS ONE. Länk: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0234097
På svenska: ”Hur väl håller vi våra nyårslöften? En randomiserad kontrollgruppsstudie med tolvmånadersuppföljning” Författare: Martin Oscarsson, handledare Per Carlbring och Alexander Rozental.

Bifogat i pdf:

Graf 1 – De populäraste nyårslöftena
Graf 2 – Efter ett år – hur och vilken typ av löften hölls bäst?

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: