En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Undervisning i samhällskunskap har ofta som mål att eleverna ska våga uttrycka sin åsikt och delta i diskussioner. Men då riskerar undervisningen att motverka ett av syftena med ämnet – att utveckla elevernas kritiska omdöme och förtrolighet med samhällsanalytiskt tänkande.

Granska förslag snarare än att tycka

Tillsammans med fem lärarlag har Malin Tväråna undersökt elevers uppfattningar av rättvisa och hur man kan utforma undervisning som gör det möjligt för eleverna att utveckla förmågan att resonera kritiskt granskande kring rättvisa.

– Undervisningen måste synliggöra att rättvisa är ett omtvistat begrepp. Syftet bör vara att pröva och granska antaganden för flera olika rättviseperspektiv, istället för att i första hand låta eleverna argumentera för sina egna åsikter. 

– När eleverna ställdes inför uppgiften att bedöma och granska olika förslag på rättvisa lösningar i en samhällsfråga gjorde de oftare en kritisk analys än när de fick uppgiften att beskriva vad de själv eller andra tyckte. För att elevernas kritiska bedömningar ska bli bra krävs förstås att de har goda sakkunskaper på området som underlag, säger Malin Tväråna.

Även yngre barn analytiska

Hennes forskning visar att även elever i så unga år som i årskurs två kan utveckla förmågan att kritiskt analysera värdeladdade frågor.

– Många kanske tänker att det är för abstrakt för tidiga åldrar att ägna sig åt analys och inriktar sig mer på vad barnen tycker i olika frågor. Men den undervisning vi utvecklade fick även yngre barn att analytiskt granska olika perspektiv på rättvisa.

Främjar progression i ämnet

Med utgångspunkt i sina studier föreslår Malin Tväråna en modell som beskriver relationen mellan olika aspekter av samhällsanalytiskt resonerande. I förlängningen kan resultaten påverka hur man kan se på progression inom ämnet samhällskunskap. Alltså hur eleverna kan utvidga och kvalificera sina kunskaper och färdigheter i ämnet.

– Samhällsanalys innehåller alltid både argumentation, sakkunskaper och bedömning. För lärare är det viktigt att ha koll på vilken aspekt av samhällsanalytiskt resonerande som en uppgift ger eleverna möjlighet att öva på. Det finns ingen tydlig formulering av vad progression inom samhällskunskap består i. Med grund i min forskning föreslår jag att den kan bestå i att kunna utföra kritisk analys allt mer självständigt, välgrundat och innovativt. Snarare än att eleverna först ska lära sig hur saker och ting är för att i senare åldrar lära sig att analysera dem.


Kontakt

Malin Tväråna, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, tfn: 070-221 71 47, malin.tvarana@hsd.su.se

Avhandlingen ”Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor” är publicerad i Digitala vetenskapliga arkivet, DiVA.

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Presskontakt:
Gunilla Nordin
Telefon:
0732-70 43 19
Mobil:
08-16 18 70
Epost:
gunilla.nordin@su.se