Det senaste decenniet har kunskapen om hur våra gener påverkas av vår livsstil, ett forskningsfält som kallas epigenetik, ökat explosionsartat. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat det vetenskapliga kunskapsläget inom epigenetik kopplat till fetma och typ 2-diabetes i en reviewartikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Epigenetiska mekanismer (se faktaruta) kontrollerar aktiviteten i olika gener. Störningar i dessa kan leda till sjukdomar som bland annat fetma och typ 2-diabetes. Översikten summerar vilken roll förändringar i epigenetiska mönster har i kroppsvävnader som är av betydelse för ämnesomsättningen, exempelvis fettväv, skelettmuskulatur, langerhanska öar (som bland annat innehåller de insulinproducerande cellerna), lever och blod, kopplat till fetma och typ 2-diabetes.

– Epigenetik är fortfarande ett ungt forskningsfält, men vi vet idag att epigenetiska mekanismer har betydelse för sjukdomsutvecklingen. Likaså påverkas de epigenetiska mönstren av sjukdom. Variationer i arvsmassan (DNA), ålder, träning och kost bidrar också till epigenetiska variationer, säger Charlotte Ling, professor och pionjär inom fältet epigenetik och diabetes som tillsammans med forskaren Tina Rönn författat översikten.

Forskarna beskriver de senaste rönen kring epigenetik för följande kategorier:

  • Kostens betydelse
  • Fysisk aktivitet
  • Åldrande
  • Genernas betydelse
  • Kan man ärva epigenomet?
  • Hur kan epigenetik bidra till nya behandligar?

Läs den svenska sammanfattning av översiktsartikeln ”Epigenetics in human obesity and type 2 diabetes”

Publikation
Review “Epigenetics in human obesity and type 2 diabetes
Cell Metabolism, 11 April 2019 DOI: https://doi.org/10.1016/j.cmet.2019.03.009

Fakta/Epigenetik
I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. DNA-metylering är den del i epigenetiken som utforskats mest (och som denna översikt handlar om) och innebär att kemiska föreningar, sk metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion.
Då de första studierna inom epigenetik och typ 2-diabetes gjordes för drygt tio år sedan analyserades DNA-metyleringar på utvalda kandidatgener eller små delar av arvsmassan. Med senare teknik blev det möjligt att analysera arvsmassans samtliga gener i dess minsta beståndsdelar där metyleringarna sitter, sk CpG-sites. I dag går det att studera hela epigenomet med en teknik som heter ”hel-genom-bisulfit-sekvensering” (WGBS), då analyseras över 80 procent av alla CpG-sites i hela arvsmassan (genomet).
Epigenomet inkluderar förutom DNA-metylering även olika histonmodifikationer och små icke-kodande RNA.
Källa: Charlotte Ling och Tina Rönn

 

Presskontakt Medicinska fakulteten, Lunds universitet:
Katrin Ståhl, katrin.stahl@med.lu.se
046 222 01 31, 0725 27 97 97