För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.

– Vi har hittat det som kan förklara hur cirkulationssystemet i Atlanten uppstod under övergången från växthusklimat till istidsklimat. Under den varma perioden flödade det bräckta havsvattnet ut från Arktis och blandades ut med Atlantens havsvatten vilket störde den process som hjälper till att driva de varma strömmarna. I den här studien upptäckte vi att detta flöde stängdes av genom tektoniska krafter. Det ledde till en dramatisk ökning av salthalten i Nordatlanten och satte igång uppvärmningen av Nordatlanten och Europa. Vi tror att det var det här som gjorde att cirkulationen kom igång i Atlanten och som gör att Europa är varmt idag, säger David Hutchinson, forskare vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet, och ledande författare till artikeln som publiceras i Nature Communications.

Forskarteamet vid Bolincentret för klimatforskning använde en kombination av geofysiska data och klimatmodellering för att visa att transporten av sötvatten mellan Arktis och Atlanten spelar en avgörande roll för att kontrollera hela cirkulationssystemet.

– Det här gjorde att så kallat djupvatten bildades i Atlanten samtidigt som det slutade bildas djupvatten i Stilla havet, något som också syns i andra geologiska beräkningar. Vi blev förvånade över att våra datasimuleringar kunde förklara båda dessa förändringar som beror på havsströmmarna med saltvatten som förbinder Stilla havet och Atlanten. Vår studie är den första som visar att dessa två fenomen hänger ihop, vilket är spännande, säger Hutchinson.

Mer sötvatten i Arktis kan ge extremare klimat

Klimatet för 34 miljoner år sedan var mycket varmt, med koldioxidnivåer i atmosfären som var två till tre gånger högre än dagens nivåer, något som bidrog till att det fanns gott om sötvatten i Arktis. Studien väcker frågan om en framtida varmare värld, med högre sötvattennivåer i Arktis, skulle kunna påverka cirkulationen i Atlanten på ett sätt som leder till ett dramatiskt förändrat klimat i Europa.

Utan cirkulationen i Atlanten, där bland annat Golfströmmen ingår, skulle Europa kunna få både kallare vintrar och varmare och torrare somrar, vilket skapar ett mer extremt och mindre beboeligt klimat.

– Vår studie hjälper till att överbrygga klyftan mellan klimatmodellering och geologiska observationer från det förflutna. Vi hoppas att det kan inspirera till mer forskning utifrån båda disciplinerna när det gäller havets cirkulation, säger Hutchinson.

Artikeln “Arctic closure as a trigger for Atlantic overturning at the Eocene-Oligocene Transition” publiceras i tidskriften Nature Communications.

Kontakt
David Hutchinson, forskare, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet
Tfn: +46 (0)8-16 48 94 Mobil: +46 (0)700 286 837
E-post: david.hutchinson@geo.su.se

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se