Salthalten i våra hav förväntas ändras i takt med de globala klimatförändringar som pågår. I en ny avhandling undersöks hur salthalten påverkar det Japanska jätteostronets möjlighet att bygga upp sitt skal.

Det Japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, är ursprungligen från västra Stilla Havet. Det är det viktigaste odlade ostronet, i volym och ekonomi, i Europa och världen.

– Det japanska ostronet klarar relativt stora variationer i salthalt och temperatur och det har gjort att det har kunnat sprida sig med vattenströmmarna över världen.  I många länder, som till exempel Sverige, har jätteostronet etablerat sig och räknas här som en invasiv art, säger avhandlingens författare, Kirsikka Sillanpää.

Kalciumkarbonat bygger skalet

Ostron karakteriseras av sitt tjocka skal, som till största delen är gjort av kalciumkarbonat. Kalcium, som behövs för att bygga upp och underhålla skalet, transporteras från det omgivande havsvattnet in i och igenom djuret. Transportens mål är manteln, den vävnad som omger djuret och separerar det från skalet, där kalcium lämnas till det område där skalet bildas.

– Skalet är viktigt och skyddar ostronet från fiender. Därför är det viktigt att förstå hur ostronet bildar sitt skal och vilka faktorer i omgivningen som kan påverka skalbildingen. Men mekanismerna bakom dessa kalciumtransportmekanismer är väldigt dåligt kända.

Salthalten påverkar

I studierna har bland annat undersökts hur salthalten i havsvattnet påverkar uppbyggnaden av jätteostronets skal. Två havsmiljöer granskades, en med en salthalt som motsvarar den på svenska västkusten och en havsmiljö med hälften så hög salthalt.

– Vi fann att ju mindre salthalt ju mindre kalciumjoner transporterades. Troligen leder det till ett tunnare skal för ostronet.

De nya studierna visar även att kalcium huvudsakligen tas upp i jon-form. Avhandlingen ger också en ökad förståelse för hur kalcium förflyttas från havsvattnet till det nybildade skalet och presenterar en ny modell för hur detta sker.

– Studierna visar dessutom att en allvarlig skada i ostronets skal, där en hel bit av skalet har avlägsnats, repareras snabbt och börjar läka genom påverkan av kalciumkarbonat. Det sker redan efter sju dagar.

Ostronen berörs av klimatförändringarna

De globala klimatförändringarna innebär att salthalten i haven förväntas förändras.

– På vissa ställen kommer salthalten att öka, till exempel genom avdunstning, medan andra havsmiljöer kommer att få lägre salthalt på grund av högre nederbörd och mer tillrinning av sötvatten från land. Störst påverkan kommer det troligen att bli i kustområden där ostronen lever och odlas, säger Kirsikka Sillanpää.

Title: Calcium transport in the Pacific oyster, Crassostrea gigas – in a changing environment

Link: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/61703

 

Handledare: Kristina ”Snuttan” Sundell

Kontakt:

Kirsikka Sillanpää, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, 0762-51 15 86 E-post: kirsikka.sillanpaa@bioenv.gu.se

 

 

 

 

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851