Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen om bristande likvärdighet i skolan och ungas utanförskap oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

– Den kunskap vi har om ungdomars liv och deras skolgång är i hög grad en kunskap om unga i städerna. Till exempel handlar problembeskrivningen mycket om marginalisering och stigmatisering av unga i storstädernas förorter. Men vi vet väldigt lite om landsbygdens unga, säger Elisabet Öhrn, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med fyra kollegor har hon undersökt hur unga i glesbygdskommuner och före detta bruksorter ser på sina möjligheter att utbilda sig, få ett arbete och vara delaktiga i samhället. Forskarna genomförde sammanlagt 340 timmars observationer på sex olika skolor och 136 intervjuer med elever i årskurs åtta och nio.

Glesbygdskommuner och bruksorter
Tre av skolorna låg i glesbygden och tre i bruksorter. Forskarna fann tydliga skillnader och likheter i hur eleverna såg på sina respektive platser och framtidsmöjligheter.

– I båda miljöerna förhåller sig ungdomarna till staden men på två olika sätt. I bruksorterna finns det en längtan till hur det har varit och en längtan till staden. I glesbygdskommunerna är eleverna mycket mer kritiska mot storstadsnormen. Där värderar de den egna omgivningen högt, och naturen ses som en ekonomisk och social tillgång för både en själv och landet, säger Elisabet Öhrn.

Den skillnaden märktes också i skolornas undervisning. I glesbygdsskolorna relaterade undervisningen tydligare till närsamhället, och förmedlade också en viss kritik mot storstadsnormen och dess bristande förståelse för landsbygdens villkor.

Sämre tillgång till utbildning
I fyra av sex kommuner fanns det endast en grundskola och därmed i praktiken inget fritt skolval. Tillgången till gymnasieskolor är ännu sämre. Flera av kommunerna saknade gymnasium eller hade små gymnasieskolor med endast ett fåtal program. Redan i årskurs åtta och nio är därför frågan om att flytta från hemifrån högst aktuell för ungdomar.

– Det är en oerhörd skillnad i villkoren för unga beroende på var i landet du bor. Det är en stor skillnad även inom storstäderna. Men den skillnaden diskuteras flitigt. Här har vi en stor del av landet som saknar tillgång till utbildning, och att flytta hemifrån i gymnasieåldern har ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser, säger Elisabet Öhrn.

Ungdomarnas funderingar om framtiden kretsade mycket kring ekonomi, tillgång till utbildning och arbetstillfällen.

– De flesta är mer positiva till att stanna än vad som brukar framkomma. Men ungdomarna är också realistiska och inser att det kan bli svårt, säger Elisabet Öhrn.

Politiskt missnöje
Tidigare undersökningar har visat att det bland unga är de på landsbygden som hyser störst misstroende mot regeringen och politiker i allmänhet. Det bekräftas i den här studien.

– Det finns ett uttalat missnöje med politikerna i Stockholm. Man tycker inte att de förstår landsbygdens villkor och de ekonomiska och praktiska svårigheter som finns på landsbygden. Unga på landsbygden har till exempel inte samma tillgång till utbildning, fritidsaktiviteter eller internetuppkoppling, säger Elisabet Öhrn.

För mer information:
Elisabet Öhrn, telefon 031-786 2412, e-post: elisabet.ohrn@gu.se
Dennis Beach, telefon 031-786 2274, e-post dennis.beach@ped.gu.se

Om Landsbygdens unga
Forskningsprojektet Landsbygdens unga. Utbildning, plats och delaktighet pågick i fyra år, 2014–2017. I forskningsgruppen ingick Elisabet Öhrn, Dennis Beach och Monica Johansson vid Göteborgs universitet och Per-Åke Rosvall och Maria Rönnlund vid Umeå universitet. Resultaten är publicerad i en nyutgiven bok: Young people’s life and schooling in rural areas (Tufnell Press).

Medan observationerna och intervjuerna pågick förändrades villkoren för flera av skolorna i och med den stora flyktingvågen där just glesbygdskommuner och bruksorter tog emot ett stort antal. Hur kommunerna och skolorna hanterade det och vilka konsekvenser det har fått studeras i ett nytt forskningsprojekt, Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden, som startade förra året med finansiering från Vetenskapsrådet och ska pågå till 2022.

Carl-Magnus Höglund
Kommunikatör
076 – 618 61 55
carl-magnus.hoglund@gu.se

Win 0392 Elisabet …hrn Professor i Pedagogik