Avhandlingen ingår i ett större projekt kring schizofreni i Butajiraregionen. Det övergripande syftet är att undersöka om sjukdomen tar sig andra uttryck och förlöper på ett annat sätt i en landsbygdsbefolkning i Afrika än i höginkomstländer. Tidigare studier talar för att sjukdomen kan ha ett mer gynnsamt förlopp i en afrikansk miljö, dock utan att man har hittat någon bra förklaring. Kunskaper om sådana olikheter i sjukdomsbilden kan lära oss mer om schizofrenisjukdomens orsaker och om faktorer som påverkar dess förlopp.

Avhandlingen redovisar arbetet med att identifiera sjukdomsfall genom att jämföra screeningintervjuer med närmare 70 000 invånare kontra fallidentifiering via uppgifter från nyckelpersoner i de aktuella byarna. En kombination av båda dessa metoder visade sig fungera bäst. I ett senare steg gjordes expertintervjuer för att bekräfta förekomsten av schizofreni, och i avhandlingen redovisas undersökningsresultaten från de 321 första fall som inkluderats i studien. Två delarbeten redovisar sjukdomförloppet och karaktäristiska symtom hos de identifierade fallen liksom förekomst av lättare neurologiska störningar. Sådana neurologiska symtom var vanliga bland dem som var obehandlade vid undersökningen, vilket talar emot att symptomen skulle bero på medicinering.

Schizofreni är enligt så gott som alla tidigare studier vanligare bland män än kvinnor, men den manliga dominansen visade sig vara ovanligt tydlig i Etiopien. Kvinnor hade ett tidigare insjuknande, vilket också skiljer sig från resultat i höginkomstländer. I två delarbeten redovisas de anhörigas upplevelse av att ha en nära släkting med svår psykisk sjukdom. Stigmatisering, dvs. känslan av att vara brännmärkt som avvikare, och skamkänslor var vanliga bland de anhöriga — ungefär i lika hög grad oberoende av kön, ålder och socioekonomisk status. Nära släktingar till kvinnor med sjukdomen upplevde försörjningsansvaret som särskilt tungt, eftersom giftermål inte längre var en möjlighet. En vanlig uppfattning bland de anhöriga var att sjukdomen var ett uttryck för straff från högre makter och man menade att bön var det bästa sättet att hjälpa den sjuke.

Det fortsatta forskningsarbetet är inriktat på långtidsuppföljning av de individer som undersökts. Studierna är unika genom att omfatta individer som identifierats i en dörr-till-dörrundersökning och inte varit behandlade. Tidigare studier har genomgående undersökt kliniska grupper som redan varit under behandling.

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, och har titeln ”Community based studies on schizophrenia in rural Ethiopia”. Svensk titel: ”Befolkningsbaserade studier av schizofreni i en etiopisk landsbygdsbefolkning”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i föreläsningssal A, SV, By 23, Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Peter Allebeck, Institutionen för socialmedicin, Göteborgs universitet.

Teshome Shibre är läkare och bosatt i Etiopien. Avhandlingsarbetet är ett samarbetsprojekt mellan universiteten i Umeå och Addis Abeba. Vidare upplysningar kan lämnas av handledaren, professor Gunnar Kullgren, Inst. för klinisk vetenskap, enheten psykiatri, Umeå universitet; tel. 090-785 63 15 (sekr. Margaretha Lindh).