Enligt traditionella etiska synsätt är de skäl som vi antas ha för att bry oss om naturen härledda ur den nytta som den har för oss, dvs. naturens moraliska status är endast indirekt. Men har vi också moraliska skäl att visa naturen omtanke för dess egen skull?

Med utgångspunkt i en samtida moralfilosofisk diskussion om skäl för handling, argumenterar Lars Samuelsson för att vi kan ha det. Naturen kan med andra ord även ha direkt moralisk status. Vid sidan av de indirekta skäl som vi har för att visa naturen omtanke, tycks vi också ha åtminstone svaga direkta skäl för en sådan omtanke; skäl att hysa omsorg om naturen för dess egen skull, oberoende av de goda konsekvenser – för oss – som denna omsorg har.

Vissa av dessa skäl är av estetisk karaktär, medan andra har sin grund i det faktum att naturen är oumbärlig för oss. Det ger förvisso naturen indirekt moralisk status, men det tycks också ge oss skäl att uppskatta naturen – och visa den omtanke – för dess egen skull, vilket skulle innebära att naturen även har direkt moralisk status.

– De direkta skäl som vi har för att visa naturen omtanke bör ha relevans vid politisk beslutsfattning – även om det skulle visa sig att dessa skäl inte gäller för var och en av oss, säger Lars Samuelsson. Det är nämligen fråga om genuina skäl som inte bygger på missuppfattningar, falska trosföreställningar eller irrationalitet.

Fredagen den 2 maj försvarar Lars Samuelsson, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World. Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke.

Disputationen äger rum kl. 13 i Dramastudion, humanisthuset. Fakultetsopponent är fil. dr. Johan Brännmark, Filosofiska institutionen, Lunds Universitet.

Lars Samuelsson är uppvuxen i Nynäshamn och bor för närvarande i Rosvik, Piteå kommun.

För mer information eller intervju, kontakta gärna Lars på tel: 0768-904735, eller via e-post: lars.samuelsson@philos.umu.se.