Under veckan som gått har världsledande forskare samlats i Stockholm till den första tvärvetenskapliga konferensen någonsin om hållbar utveckling med fokus på samhällets och ekosystemens resiliens, det vill säga deras förmåga att undvika farliga tröskeleffekter.

– Vi kan konstatera att hastigheten i klimatförändringen hittills tycks ha underskattats av forskarsamhället. Starkt bidragande är den snabbt växande risken för farliga tröskeleffekter i världens glaciärer, skogar, marker och hav som förstärker klimateffekten. Nu krävs genomgripande sociala, ekologiska och ekonomiska samhällsförändringar. Resiliensen hos världens samhällen och ekosystem måste stärkas, säger Brian Walker, chef för det internationella forskarnätverket Resilience Alliance.

För första gången i mänsklighetens historia ser forskarvärlden tecken på att globala miljöförändringar allvarligt hotar välfärden i våra samhällen. Klimatförändring, avskogning, jordförstöring, sinande sötvattentillgång, förlust av biologisk mångfald och utarmning av världens hav, samverkar på ett sätt som gör att forskarna inte kan utesluta katastrofala tröskeleffekter som riskerar att i grunden ändra livsförutsättningarna på jorden inom ett antal decennier.

– Världen befinner sig i ett helt nytt läge. Miljöfrågan har blivit en utvecklingsfråga. Genomgripande förändringar måste ske i politik och förvaltning så att globalisering och tillväxt samverkar istället för att urholka biosfären, säger Carl Folke, forskningschef vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Om ett och ett halvt år ska ett nytt globalt klimatavtal sjösättas i Köpenhamn. Avtalet ska innehålla bindande åtagande för världens länder som är så ambitiösa att planeten som helhet undviker en uppvärmning som överstiger 2 grader Celsius. Målet har satts till att, i enlighet med FNs klimatpanel IPCCs rekommendationer, stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären till 450 ppm. För att nå dit är IPCCs bedömning att världens utsläpp av växthusgaser måste minst halveras till år 2050. För industriländerna innebär det en minskning med 30 procent till år 2020 och med 80-90 procent till år 2050.

En av världens mest framstående klimatforskare, Dr James Hansen vid NASA, menar nu att en begränsning av koncentrationen av växthusgaser till 450 ppm inte räcker utan att vi måste ned till 350 ppm. Orsaken är att ny forskning visar att en fördubbling av växthusgaserna i atmosfären riskerar att leda till 6 graders temperaturökning, inte 3 grader som man tidigare trott. Vid 6 graders temperaturökning ändras förutsättningarna för liv på jorden i grunden och skulle utgöra inget mindre än en global katastrof. Dessvärre pekar ytterligare forskarrön på att vi redan, i snabb takt, närmar oss en fördubbling jämfört med den förindustriella nivån på 280 ppm.

– Börjar inte kurvorna snarast peka åt rätt riktning kommer globala planer liknande ”Marshall” planen efter andra världskriget att krävas för att undvika att hela regioner och samhällen havererar. I en färsk rapport från EU-kommissionen varnas exempelvis för miljontals klimatflyktingar från Afrika till Europa i en nära framtid om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka som hittills. Vår chans att undvika en sådan situation – inom ramen för demokratiska beslut – är nu, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Under de senaste 150 åren har ekosystemen absorberat ungefär hälften av det mänskliga samhällets utsläpp av växthusgaser – som en gigantisk gratistjänst till samhället. Men forskning visar nu att havens förmåga att buffra människans klimatskuld avtar, och att skogar, jordar och våtmarker riskerar att ge vika under trycket från mänsklig exploatering och temperaturökning för att plötsligt byta roll, från att suga upp växthusgaser till att istället släppa ut dem.

– Vi bedömer att situationen är så allvarlig, och att tiden är så pass knapp till slutet av år 2009, att det nu krävs skärpta direktiv till Köpenhamnsprocessen. Det vore ödesdigert att, under extrem tidspress, tvinga fram ett avtal som binder världen fram till år 2020, och som sedan visar sig skjuta långt under det nödvändiga målet. Istället måste världens ledare, under FNs ledning, ta upp det nya riskläget för okontrollerad klimatförändring och med det som grund, sätta upp ett nytt globalt klimatmål och en påskyndad tidsplan för att nå detta, säger Bo Ekman, ordförande i Tällberg Foundation.

Nyckeln till en lösning i klimatfrågan handlar, enligt forskarna, inte bara om att minska utsläppen av växthusgaser. Det handlar lika mycket om att stärka motståndskraften och möjlighet till vidareutveckling, resiliensen, hos världens ekosystem så att de fortsätter att förse samhället med ”ekosystemtjänster” som produktion av mat och fiber, upptag av koldioxid, luft-och vattenrening och skydd mot olika naturkatastrofer, vilka utgör grunden för vår välfärd och skydd mot klimathotet.

– Eftersom både klimatförändringens konsekvens och stor del av lösningen beror på vår förvaltning av världens ekosystem, föreslår vi att Sveriges regering nu ska påskynda etableringen av en motsvarighet till FNs klimatpanel IPCC, en International Panel for Ecosystem Services, IPES. IPES skulle ha till uppgift att följa upp FN-rapporten om världens ekosystem som avslutades 2005 och som visade på ett akut behov av att bromsa utarmningen av skogar, jordbruksmark, marina resurser och biologisk mångfald i syfte att säkra fortsatt social och ekonomisk utveckling, säger Anders Wijkman, EU parlamentariker.
Tanken är att IPES skulle vara ett vetenskapligt organ som förmedlar kunskap till världens regeringar, på liknande sätt som IPCC. IPES skulle också generera komplementär kunskap som säkrar att IPCCs klimatarbete tar hänsyn till naturens tröskeleffekter.

– På hemmaplan bör regeringen inrätta ett nytt superdepartement med ansvar för hållbar ekologisk och ekonomisk utveckling, direkt underställd statsministern. Tecken på en sådan utveckling av det politiska systemet finns redan, med inrättande av en klimatminister i Danmark, och ett nytt departement för klimat och vatten i Australien, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Marknadsekonomin har levererat ett enormt välstånd, framför allt i industriländerna. Men enligt forskarna har den en allvarlig brist i och med att produktionens och konsumtionens effekter på klimat och miljö inte fångas upp i den ekonomiska modellen. När nu dessa effekter utgör det helt avgörande problemet för den fortsatta utvecklingen menar forskarna att omfattande reformer måste till.

– Ett departement av den typ som vi föreslår skulle vara ett steg i rätt riktning. Finansministern får därmed underordna sig ramvillkoren för den ekonomiska politiken, nämligen vad atmosfären och ekosystemen kan bära, fortsätter Anders Wijkman.
Förståelsen för problemen är halva lösningen menar forskarna. Den andra halvan finns i den kunskap och innovationsförmåga som mänskligheten har och visat prov på historiskt.

– Det råder ingen tvekan om att vi kan staka ut en hållbar framtid på jorden, men det kommer kräva enastående krafttag på lokal och global nivå. Sverige har en särskild möjlighet att leda vägen, tack vare dess historiska roll som ett ledande land på den internationella miljöarenan, säger Thomas Rosswall, chef för ICSU, International Council for Science.

Mer om den tvärvetenskapliga konferensen Resilience, Adaptation and Transformations in Turbulent times, 14-17 april i Stockholm: www.stockholmresilience.su.se, www.resilience2008.org

Pressbilder finns att ladda ned från:
http://www.stockholmresilience.org/program/src/home/newsandmedia/generalnews/conferencepicturegallery.5.61632b5e117dec92f47800077170.html

The Resilience conference is organized by the Resilience Alliance in collaboration with the Royal Swedish Academy of Sciences and International Council for Science (ICSU). The Conference is hosted by Stockholm Resilience Centre, a collaboration between Stockholm University, Stockholm Environment Institute and the Beijer Institute of Ecological Economics at the Royal Swedish Academy of Sciences. The centre is funded by the Foundation for Strategic Environmental Research, Mistra.

För mer information och önskemål om enskilda intervjuer:
Ellika Hermansson Török, Stockholm Resilience Centre, 073-707 85 47
Stellan Forsberg, Memes, 070-763 97 66