Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras och att minska matsvinnet i alla led är en av tre åtgärder som är avgörande för att hålla klimatpåverkan inom gränserna för vad jorden klarar av. Nu har forskaren Ingrid Strid med kollegor vid SLU formulerat tio rekommendationer till beslutsfattare för hur Sverige kan minska matsvinnet.

Forskningsplattformen SLU Future Food har givit ut en policy brief med forskares rekommendationer för att Sverige ska kunna minska matsvinnet. Syftet med policy briefen är att ge beslutsfattare, såväl inom politiken som livsmedelsbranschen, en snabbguide till lämpliga åtgärder som grundar sig i vetenskaplig forskning. I briefen ges en utförligare förklaring till varje rekommendation.

Rekommendationer:

  1. Formulera nationella mål för Sverige: 50 procent mindre matsvinn 2030, 75 procent mindre matsvinn 2050.
  2. Prioritera svinnet av animalier för att snabbt få ner miljöbelastningen.
  3. Inför ett nationellt svinndatacenter dit aktörerna rapporterar in data, som kan tydliggöra ”hot spots” för att stimulera forskning och innovation.
  4. Utred producentansvar för maten.
  5. Kräv att alla aktörer som hanterar mat har en ”plan B” upprättad i förväg, för hur överskottsmat ska hanteras för att komma tillgodo som mat när, inte om, svinn uppstår.
  6. Uppdra åt Skolverket att införa matbedömning i läroplanen och att utöka ämnet Hem- och konsumentkunskap.
  7. Folkbilda om bäst-före-märkningens innebörd, matbedömningar och matsvinnets konsekvenser.
  8. Fortsätt arbetet kring optimal (sänkt) förvaringstemperatur i kylkedjan.
  9. Utmana färskvarunormen. Vilka livsmedel kan med fördel hanteras i fryst eller torkat skick?
  10. Kartlägg svinnet i alla delar av livsmedelssystemet, och även de djur som i dagsläget inte används till köttproduktion, så som hästar, värphöns och getter.

Policy briefen tar sin utgångspunkt i den handlingsplan för minskat matsvinn som Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket gav ut 2018.

– Jag har forskat på matsvinn i många år men först nu börjar området få den uppmärksamhet som behövs för att vi ska kunna lösa problemen, säger Ingrid Strid som skrivit rekommendationerna med hjälp av sina kollegor.

SLU bedriver forskning om matsvinn i de flesta av livsmedelskedjans delar, från primärproduktion, industri, butik, storkök och hushåll, till återvinning i kretsloppssystem och nya möjligheter för restprodukter längs vägen. Många olika aspekter studeras, t ex matkvalitet och livsmedelssäkerhet.

– Matsvinnsfrågan är högprioriterad, poängterar Annsofie Wahlström, programchef vid plattformen SLU Future Food som har SLU:s uppdrag att stimulera forskning för ett hållbarare livsmedelssystem. Den har avgörande betydelse för att minska matens klimatpåverkan, är komplex och kräver samarbete mellan många parter. Men framför allt kräver den ett engagemang som vi nu förutsätter att politikerna har.

Kontaktpersoner

Gunilla Leffler, kommunikatör
Forskningsplattformen SLU Future Food
gunilla.leffler@slu.se, 018-67 12 46, 076-118 90 77

Ingrid Strid, forskare

Institutionen för energi och teknik, SLU
Ingrid.Strid@slu.se, 018-67 15 59

Mer information

SLU Future Foods policy brief Matsvinn – Hur kan Sverige minska
det?

Fler gör mer – Handlingsplan för minskat matsvinn 2030, Livsmedelsverket, 2018.

Kortversion av handlingsplanen ovan med 42 föreslagna åtgärder

Mer om matsvinnsforskning: www.slu.se/matsvinn

Mer om SLU Future Food: www.slu.se/futurefood

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Matsvinn är livsmedel som slängs, trots att de hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs, enligt FN:s organisation för livsmedel och jordbruk FAO. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Ingrid Strid. Foto: Gunilla Leffler

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se