Men de tankegångar som presenterats i Färgfabriken har fått forskare inom landskapsarkitektur vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) att reagera.

– En förtätning av Stockholm medför att flera viktiga grönområden hotas, anser Clas Florgård, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

Forskning har entydigt visat att även en mindre park eller skogsområde har stor betydelse för människors välbefinnande. Förutsättningen är dock att grönområdet finns på så nära håll att man enkelt promenerar dit.

– Det är viktigt att vara väldigt försiktig när man förtätar stadsmiljöer, inte bara i Stockholm utan i alla stadskärnor. Den karaktär som en gång skapades gjordes under lång tid och med stor varsamhet, betonar Clas Florgård.

När Stockholm jämförs med andra europeiska huvudstäder är det ofta förekomsten av grönområden och vatten som lovordas. Att tumma på dessa kvaliteter anser SLU-forskarna är fel väg att gå. Det är ändå helt enkelt inte möjligt att ta hand om hela denna tänkta befolkningsökning med att bebygga grönytor.

– Vi uppfattar den pågående debatten som något av ett romantiserande över begrepp såsom storstad, metropol och urbanitet. Vi utgår från att man hämtar intryck från städer med större befolkningsmängd totalt och större befolkningstäthet i flera stadsdelar än Stockholm. Vad är det man finner attraktivt i dessa storstäder som blir till förebilder? frågar sig Per Hedfors och Fredrik Wallin, doktorander vid institutionen för landskapsplanering, Ultuna vid SLU.

SLU-forskarna vill varna för risken att arkitekter gräver ned sig i skyttegravar och stöter på kraftigt motstånd från bevarandeintressen. Forskarna vill därför lyfta fram ett
landskapsarkitektoniskt perspektiv på stadsbyggande och nyansera diskussionen så att byggnadsarkitekternas visioner inte ses som motsats till naturskydd.

– I stället vill vi visa på ett ömsesidigt förhållande mellan exploatörens utvecklingsoptimism och naturvårdens strävan efter bevarande. Målet är stadsutveckling där landskapet nyttjas till förmån för livskvalitet och välfärd, säger Per Hedfors.

Varför måste just Stockholm växa så kraftigt? Vad ligger bakom sättet att hantera prognoserna om 600.000 fler innevånare inom 30 år? Det bör analyseras och diskuteras anser SLU-forskarna och pekar på nödvändigheten att höja blicken till ett regionalt perspektiv.

–Den pågående diskussionen tycks utgå från att det nuvarande Stockholm är den enda rimliga arenan för utvecklingen av urbana kvaliteter. Mälardalen vore en mer lämplig utgångspunkt.

Forskarna på institutionen för landskapsplanering vid SLU menar att kompetens inom landskapsarkitektur måste utnyttjades i högre grad vid planeringen av ny och gammal stadsbebyggelse. Landskapsarkitekten kan visa sätt att kombinera ekologisk grundsyn och samhällsplanering i stadsbyggandet.

För ytterligare information kontakta

Per Hedfors, SLU: 018-67 19 28, 070-214 13 65
Fredrik Wallin, SLU: 018-67 25 31, 070-676 84 93

Presskontakt:

Mikael Jansson,

Telefon:

018-67 14 56

Mobil:

073-370 71 11