Personer som snarkar får med tiden omfattande vävnadsskador i nerver och muskler i gomseglet. Det kan i sin tur skapa problem med att svälja och att sömnapné utvecklas. Men det innebär samtidigt ett visst hopp om att hitta effektiv behandling. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Orsaken till att vissa utvecklar sömnapné är oklar. Faktorer som anses påverka är övervikt, trångt svalg, neurologiska sjukdomar samt hormonstörningar. Men även personer utan den bakgrunden kan drabbas. Avhandlingen visar att vävnadsskador i gomseglet även är en viktig faktor som bidrar till att sömnapné och störningar i svalgfunktion utvecklas.

– Det är som att vävnadsskadorna i gomseglet gör att svalget mer eller mindre kollapsar under sömn. Troligen uppkommer skadorna till följd av de ständiga vibrationer vävnaden utsätts för genom snarkningen, säger Farhan Shah, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.

I sin avhandling redovisar Farhan Shah en studie där hans forskargrupp har undersökt åtta patienter som snarkat i många år samt 14 patienter med både snarkning och sömnapné. Dessa har jämförts mot en kontrollgrupp med 18 icke-snarkande personer. Personerna i studien undersöktes med nattlig sömnregistrering för andningsuppehåll och snarkning. Störningar i sväljningsfunktionen undersöktes med röntgen.

Vävnadsprover från deltagarnas gomsegel analyserades för att se skador i muskler och nerver. Resultaten visar att snarkare och sömnapnépatienter hade omfattande skador i både nerver och muskler. Skadorna stod i proportion till graden av sväljstörning och antalet nattliga obstruktioner i andningsvägarna under sömnen.

Nerverna i gomseglet hos snarkare och sömnapnépatienter innehöll färre nervtrådar och färre celler som bidrar till att nervtrådarna överlever och återbildas. Nerverna hade också ökat inslag av bindväv. Vid muskelanalys kunde man se att en stor del av gomseglets muskelfibrer var tillbakabildade då de hade förlorat kontakten med de nerver som försörjer dem.

Det gick även att se förändringar av proteinstrukturer i muskelfibrernas cellmembran och cellskelett hos snarkare och sömnapnépatienterna. Sådana förändringar ger muskelsvaghet och har tidigare bara konstaterats vid genetiska muskelsjukdomar.

– Fortsatt forskning behövs för att se om behandling som förhindrar skador på nerver och muskler skulle kunna bota eller åtminstone förhindra en försämring för snarkare och sömnapnépatienter. Det vore en stor vinst eftersom sömnapné är en stor folksjukdom, säger Farhan Shah.

Mer än 400 000 svenskar beräknas lida av sömnapné. Tillståndet kännetecknas av snarkning och återkommande andningsuppehåll under sömnen. Det skapar ett stresspåslag för kroppen och en påvisad riskökning för högt blodtryck, hjärtkärlsjukdom och för tidig död.

Sömnapné beräknas kosta sjukvården en miljard kronor om året. Därutöver tillkommer en okänd kostnad för samhället i form av ökade olycksrisker och sänkt produktivitet till följd av störd sömn.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Farhan Shah (engelsktalande)
Telefon: 090-786 51 36
Mobil: 073-698 20 55
E-post: farhan.shah@umu.se

Om disputationen
Farhan Shah, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, försvarar fredag 18 maj sin avhandling med titeln: Neuromuskulära skador och faryngeal dysfunktion hos snarkare och sömnapnépatienter. (Engelsk titel: Neuromuscular injuries and pharyngeal dysfunction in snorers and sleep apnea patients) Fakultetsopponent: Professor Eva Svanborg, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Per Stål. Tid: Kl. 13.00-16.00. Plats: Biologihuset, A206, Umeå universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805