Svenska sjukhuspatienter med lägre socioekonomisk status får vänta längre innan de får hjärt-lungräddning när de drabbas av hjärtstopp och har lägre sannolikhet att överleva jämfört med patienter med högre socioekonomisk bakgrund. Det visar en ny studie som gjorts av Jens Agerström, professor i psykologi vid Linnéuniversitetet, och hans forskargrupp. Studien publiceras idag i den högt rankade tidskriften European Heart Journal.

Forskarna har analyserat 24 217 plötsliga hjärtstoppsfall som inträffat på svenska sjukhus mellan 2005 och 2018. Forskarna fick även tillgång till socioekonomiska data om patienterna och använde högsta utbildningsnivå och årsinkomst som indikatorer för socioekonomisk status (SES).

I analyserna justerade man för en mängd andra påverkande faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, diverse medicinska bakgrundsfaktorer (inklusive orsaken till hjärtstoppet) samt det sjukhus där hjärtstoppet inträffade.

– Tidigare forskning har visat att personer med lägre SES har lägre sannolikhet att överleva en plötslig hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus jämfört med patienter med högre SES. Hittills har det inte varit klart om detta var fallet för patienter som redan var på sjukhus, där vi förväntar samma vårdstandard oavsett bakgrund, säger professor Jens Agerström som studerat diskriminering på arbetsmarknaden i många år.

Flera fördelar för patienter med hög SES
Studien är den första europeiska studien som undersöker detta och även den första som tyder på att SES, snarare än andra faktorer, spelar roll är det kommer till vårdinsatser och överlevnad.

Ett anmärkningsvärt fynd var att patienter med högre SES dessutom fick mer förebyggande åtgärder i form av EKG-övervakning innan hjärtstoppet inträffade, trots att deras hälsotillstånd var bättre.

Jens Agerström menar att detta kan tyda på att patienter med lägre SES diskrimineras när beslut fattas om vilka vårdinsatser som ska sättas in.

– Betryggande nog så visar resultaten att i de allra flesta fallen behandlas patienter lika oavsett socioekonomisk bakgrund. Men diskriminering oavsett storlek är viktig att åtgärda när det handlar om människoliv, säger Jens Agerström.

Skillnaderna i överlevnad är inte på något sätt triviala. Av cirka 1 000 patienter med låg SES så är 280 patienter vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. När det gäller patienter med hög SES är 320 av 1 000 patienter vid liv efter 30 dagar.

Ökad medvetenhet och utbildning
Jens Agerström pekar på vikten av både ökad medvetenhet och tidiga utbildningsinsatser för att undvika diskriminerande behandling.

– Forskning visar att människor med låg SES möter fördomsfulla attityder i många samhällen och kulturer, därför menar vi att det är fullt möjligt att fördomar även finns inom vården. Det behöver inte nödvändigtvis handla om medvetna fördomar.

Jens Agerström har ägnat de senaste fem åren åt detta forskningsprojekt, vilket var ett naturligt nästa steg efter att ha studerat diskriminering på arbetsmarknaden under många år.

– Betydligt färre studier har fokuserat på förekomsten av diskriminering inom hälso- och sjukvårdssystemet. Även mina egna medicinska besök spelade en roll, eftersom jag fick intrycket att personalen ofta blev mer grundlig efter att de hade frågat mig om mitt yrke.

– – –

Agerström, J., Carlsson, M., Bremer, A., Herlitz, J., Israelsson, J., & Årestedt, K. Discriminatory cardiac arrest care? Patients with low socioeconomic status receive delayed cardiopulmonary resuscitation and are less likely to survive an in-hospital cardiac arrest, European Heart Journal – Ehaa954

The European Heart Journal is the flagship journal of the European Society of Cardiology. It is published on behalf of the ESC by Oxford Journals, a division of Oxford University Press.

Kontakt

Jens Agerström, professor, 073-315 43 56, jens.agerstrom@lnu.se

Anders Runesson, kommunikatör, 0470-70 81 70, anders.runesson@lnu.se

Presskontakt:

Ulrika Bergström

Telefon:

0489-49 70 55

Mobil:

070-259 36 29