Ett varmt leende och en omsorgsfull hand på axeln är inte nog för att överbrygga de språkbarriärer som kan uppstå mellan föräldrar och vårdpersonal inom neonatalvården när föräldrarna inte behärskar svenska språket. I en avhandling lyfts frågor om när och hur tolkhjälp bör anlitas.     

– Vårdpersonal säger ofta, i all välmening, att föräldrarna ska säga till om de önskar tolk. Men det är svårt när de inte kan språket, och inte heller vill vara till besvär och ligga till last. Istället borde vårdpersonal oftare använda tolk och göra det på ett tidigt stadium, säger Katarina Patriksson, disputerad inom vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnsjuksköterska inom neonatal vård.

Föräldrar till för tidigt födda eller sjuka spädbarn inom neonatalvården ska ges möjlighet att vara delaktiga i vården av sitt barn. Det förutsätter god kommunikation i både medicinska frågor och frågor gällande barnets omvårdnad.

När föräldrarna inte pratar svenska kan språkbarriärer uppstå, om det inte finns tolk närvarande. Det här framgår av intervjuer med vårdpersonal och arabisktalande föräldrar som Katarina Patriksson gjort i arbetet med sin avhandling.

Rädsla för missförstånd

En förälder berättar att han försöker läsa av hur vårdpersonalen ser ut i ögonen när de kommer in på vårdsalen, ”för att se om det kanske gäller mitt barn”. En annan förälder säger att ”de kommer bara in och hämtar mitt barn och gör en massa grejer”.

Avhandlingen bygger på intervju- och observationsstudier med personal och föräldrar inom neonatalvården i Västra Götaland, samt en enkätstudie med personal från landets samtliga neonatalavdelningar.

Intervjuer med personal visar på vikten av en vardaglig dialog med föräldrarna om barnets omvårdnad. ”När man pratar om oväsentligheter kommer man in på väsentligheter” som en barnsjuksköterska uttrycker det.

Vårdpersonalen strävar efter god kommunikation med föräldrarna, via tolk och tekniska hjälpmedel som bildstöd och översättningstjänster på internet. Samtidigt upplever personalen frustration och rädsla över att viktig information inte når fram, med risk för missförstånd och oro hos föräldrarna.

Glädjen över barnet dämpas

Föräldrarna å sin sida upplever att personalens värme och omsorg kompenserar språkbarriärerna. De känner sig dock annorlunda behandlade än svensktalande familjer på avdelningen, vilket kan upplevas så svårt att glädjen över det nyfödda barnet dämpas.

När tolksamtal kommer till stånd, ofta efter några dagar, kan det uppstå en situation där föräldrarna får svårt att ta in all information på en gång. Några nationella riktlinjer för när och hur tolk ska anlitas inom neonatalvården finns inte.

– Det behövs mer tolkhjälp för att överbrygga språkbarriärerna och coacha föräldrarna i deras nya roll, speciellt om de kommer från en annan medicinsk tradition där man överlåter mer ansvar på sjukvården, konstaterar Katarina Patriksson.

Titel: Säg till om du önskar tolk; Kommunikation i neonatalvård mellan föräldrar och vårdpersonal när språkbarriärer föreligger

Kontakt: Katarina Patriksson

Bild: Katarina Patriksson (foto: Oskar Palmerot)

Presskontakt Sahlgrenska akademin Margareta G. Kubista