När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan uppgiftestexten påverka svårighetsgraden. Det är viktigt att förhindra att språkliga egenskaper i texten gör uppgiften onödigt svårt. Också när uppgifter översätts till flera språk måste man undvika att ”samma” uppgift är olika svår beroende på vilket språk det är formulerat i. Det skriver Frithjof Theens i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 12 september.

Matematikuppgifter ges ofta till elever i skriftlig form som ”lästal”. Då ska eleverna ur en kontext ta fram informationen om vad som ska beräknas. Men för att kunna lösa uppgiften behövs det att eleverna kan läsa och förstå uppgiftstexten. Om språket i texten försvårar elevernas förståelse finns det en risk att uppgiften mäter elevernas läsförmåga istället för matematiska förmågan. Genom att hitta orsaker till svårigheterna kan det vara möjligt att undvika dessa och formulera lämpligare matematikuppgifter.

– I min studie hittade jag några möjliga språkliga egenskaper som kan ha denna effekt som till exempel användningen av ovanliga ord eller onödigt komplicerad meningsbyggnad, säger Frithjof Theens.

För internationella undersökningar, som till exempel PISA studien, måste matematikuppgifter översättas till olika språk. Här är det viktigt att de olika språkversionerna har liknande svårighetsgrad om resultaten ska vara jämförbara. Även här är det viktigt att språkliga egenskaper inte gör en version svårare än en annan.

– Det fanns skillnader i svårighetsgraden mellan PISA-uppgifter på svenska, engelska och tyska. Några av skillnaderna kunde till exempel härledas till olika komplicerade formuleringar i meningar i olika språkversioner. Däremot kunde andra språkliga skillnader som förekom, som till exempel skillnader i användningen av aktivum och passivum, inte knytas till skillnader i svårighetsgrad mellan språkversionerna, säger Frithjof Theens.

Undersökningarna till studien gjordes dels statistiskt genom att analysera texten och resultaten av PISA-uppgifterna, och dels genom att intervjua elever i Sverige och Tyskland som hade arbetat med några av uppgifterna.

Frithjof Theens är född och uppvuxen nära Kiel i norra Tyskland där han även läste till gymnasielärare i matematik och fysik. Efter att ha tagit lärarexamen flyttade han 1997 till Umeå och började jobba som lärare på Artediskolan i Nordmaling fram till 2014.

Läs hela avhandlingen digitalt


Om disputationen

Torsdagen den 12 september försvarar Frithjof Theens, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Does language matter? – Sources of inequivalence and demand of reading ability of mathematics tasks in different languages. Svensk titel: Spelar språket någon roll? – Källor till inekvivalens och krav på läsförmåga för matematikuppgifter på olika språk.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal KBE301, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Andreas Ryve, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens Högskola.

För mer information, kontakta gärna::

Frithjof Theens, på Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 070–278 49 84
E-post: frithjof.theens@umu.se

Pressbild. Foto: Ulrika Sahlén


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se