Avhandlingen bygger på en studie av 131 värmlandsbarn med beteendeproblem som föranlett föräldrarna att söka hjälp. En utredning visade att barnen hade ADHD (uppmärksamhetsproblem, överaktivitet och impulskontrollsvårigheter). De jämfördes med en lika stor grupp barn från Västerbotten utan speciella problem. Studien visar att barn med ADHD är en mycket problemtyngd grupp redan under förskoleåldern. De skiljer sig markant från jämförelsegruppen i alla studerade mått, t.ex. uppmärksamhetsproblem, överaktivitet, aggressivitet och även symtom som ängslan. Sextio procent av barnen med ADHD uppfyller också diagnoskriterierna för trotssyndrom, dvs. ett mönster av negativistiskt och protesterande beteende i relation till föräldrarna. Svårighetsgraden av ADHD eller trotsproblem var inte beroende av barnets ålder, vilket talar mot att det är fråga om tillfälliga utvecklingsproblem. Ett fåtal sociala faktorer hade samband med svårighetsgraden av ADHD. Det var vanligare att pojkar, barn till skilda föräldrar och barn till mödrar med lågstatusyrken hade trotssyndrom i kombination med ADHD jämfört med de barn som ”bara” hade ADHD. Omfattande ADHD-problem, oberoende av psykosociala faktorer, var dock den viktigaste faktorn bakom tilläggsdiagnosen trotssyndrom.

Ett nytt frågeformulär för att mäta stress i uppfostringssituationen har utvärderats. Resultaten visar att det bör kunna användas både i kliniskt arbete och forskning. Mödrarna till barn med ADHD upplevde hög grad av stress i sin föräldraroll och bedömde sin fostraruppgift som mycket svårare än mödrarna i jämförelsegruppen.

Resultaten visar behovet av att utveckla stödformer och behandlingsinsatser som stöttar föräldrar till förskolebarn med ADHD till att utveckla fungerande strategier i sin roll som fostrare. Betydelsefullt är också att minska barnens aggressiva beteende liksom att stärka föräldrarnas förmåga att samarbeta i sin uppfostrargärning och gemensamt ta ansvar för frågor som har med barnet att göra. Studien visar att det behövs både preventiva och tidiga stödinsatser riktade till familjer där ett barn tidigt visar ett svårhanterligt beteende.

Christina Kadesjö är socionom och leg. psykoterapeut, anställd av Värmlands Läns Landsting vid Föräldrastödsenheten, Centralsjukhuset i Karlstad. Hon arbetar också som lärare vid enheten för psykoterapiutbildning vid Umeå universitet och är doktorand vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri. I höst kommer hon att vara verksam i Göteborg där hon är uppvuxen, har gjort sin grundutbildning och under 1970-talet arbetat inom socialtjänsten (tidigare namn Norrman, flicknamn Ståhl).

Hon finns på tel. 054-83 34 44, mobiltel. 070-264 51 75, e-post: kadesjo@telia.com

Avhandlingen, som läggs fram vid Institutionen för klinisk vetenskap, har titeln ”ADHD in Swedish 3- to 7-year-old children; Clinical and child rearing aspects”. Svensk titel: ”ADHD hos 3 till 7 år gamla barn; Problembild och aspekter på föräldrarollen”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i föreläsningssal A, Psykiatriska kliniken, by 23, vån SV, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Fredrik Almqvist, Helsingfors Universitet.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805