– Artikeln visar att den rapporterade svenska kväve- och fosforbelastningen på Östersjön är betydligt mindre än förväntat om man ser till allmänna samband mellan närsaltsbelastning och yta, befolkning och ekonomisk aktivit inom havets tillrinningsområde, säger Georgia Destouni.

Den anmärkningsvärda skillnaden mellan förväntad och rapporterad svensk belastning på Östersjön kan förklaras av en felaktig uppskattning av den oövervakade ämnesbelastningen på havet.

De kustnära områdena, som inte systematiskt miljöövervakas, kan vara små till ytan, men ändå relativt tätbefolkade – till exempel 13 procent av ytan och 24 procent av befolkningen i hela Östersjöns tillrinningsområde, enligt forskargruppen. För Sveriges del är dock motsvarande andelar betydligt större: 55 procent av befolkningen på 20 procent kustnära yta som inte systematiskt miljöövervakas, eller vars miljöövervakning inte konsekvent rapporteras till de öppna internationella databaserna. Enligt forskarna innebär en så stor befolkningsandel att koncentrationerna av exempelvis kväve, fosfor och organiska miljöföroreningar i det inlandsvattenflöde som genereras i de små kustnära områdena kan vara mycket större än i vattenflödet från de stora, systematiskt miljöövervakade flodsträckorna.

Det är inte så att de små oövervakade kustnära områdena bara glöms bort när man i Sverige beräknar den närsaltsbelastning på Östersjön som rapporteras internationellt. De databrister som finns, fylls i med hjälp av beräkningsmodeller.

– Men modellernas resultat kan ju inte kontrolleras för de områden där data saknas och kan därför innehålla felaktigheter, säger hon.

En serie studier från forskargruppen har visar att de kustnära områdena har komplexa vattenflöden, som gör att det är svårt att tolka och beräkna inlandsvattenflödena till havet och att det i vattensystemet under markytan – mark, grundvatten, sediment – finns närsalts- och föroreningsutsläpp sedan flera tiotals år tillbaka i tiden, som utan detektion kan transporteras ut till havet genom de oövervakade kustnära områdenas långa kuststräckor.

– I artikeln använder vi tidigare studier som underlag för att utveckla en förbättrad metod att med befintliga data tolka de oövervakade kustnära områdenas belastningsbidrag till havet, säger Georgia Destouni.

För ytterligare information kontakta:
Georgia Destouni, professor i hydrologi, tfn 08-16 47 85, mobil 070-4532366, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se

För bilder kontakta:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Länk till artikeln: http://www.agu.org/journals/gb/gb0804/2008GB003287/ (med både login ID and password: 15812622)