Syftet med studien är att belysa könsskillnaderna ifråga om hjärtinfarkt. Resultaten visar stora skillnader i riskfaktorer, diagnos, behandling och risken att avlida i hjärtinfarkt. Medan man sett en mycket positiv utveckling under en tioårsperiod för männen, saknas en motsvarande positiv trend bland kvinnorna.

Studien omfattar befolkningen i Norrbottens län och Västerbottens län i åldrarna 25-64 år. Data är hämtade ur MONICA-projektet (en omfattande internationell studie om bl.a. hjärtsjukdomar) och dess befolkningsundersökningar 1986, 1990 och 1994. Förändringar har kartlagts angående de mest kända riskfaktorerna rökning, kolesterol och blodtryck, samt diabetes och övervikt. Dessutom granskas kvinnor och män som under en 10-årsperiod fått hjärtinfarkt och registrerats i MONICA-projektet.

Mellan 1986 och 1994 har de uppmätta kolesterolnivåerna sjunkit kraftigt både bland män och kvinnor. Det systoliska blodtrycket har minskat något hos båda könen. Männen har ökat sitt kroppsmasseindex, men däremot inte kvinnorna. Rökningen har minskat något bland männen medan den ökat bland kvinnorna. Kvinnor som röker eller har diabetes löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt än män som röker eller har diabetes – och om de insjuknar i hjärtinfarkt, har de mindre chans att överleva.

Användandet av kvinnliga könshormoner har inom projektet studerats i 32 befolkningsgrupper i 20 länder i fyra världsdelar. P-pilleranvändandet varierade mellan 0 och 52% och österogenanvändandet mellan 0 och 56%. Norra Sverige ligger i mitten av fältet, dess befolkning använder varken mest eller minst hormoner, dock har där användandet av både p-piller och östrogen nästan fördubblats mellan 1990 och 1994.

Alla patienter med hjärtinfarkt har sedan 1985 registrerats i MONICA-projektet. Antalet hjärtinfarkter har minskat över åren bland både män och kvinnor. Risken att avlida efter en hjärtinfarkt har sjunkit kraftigt bland männen, men inte bland kvinnorna. Kvinnor som får bröstsmärtor stannar i genomsnitt hemma 20 minuter längre än vad män gör innan de söker sjukhus. De beskriver sina bröstsmärtor delvis annorlunda och dessutom har de oftare mer svårtolkade EKG-värden än männen. Allt detta sammantaget gör att fastställandet av diagnos och beslutet om fortsatt behandling ofta fördröjs för kvinnornas del – och en tidig diagnos och behandling är i detta sammanhang väldigt viktig.

Män och kvinnor som vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt får också delvis olika behandling. Kvinnor behandlas inte lika ofta som männen på intensivvårdsavdelning och får inte lika ofta proppupplösande medel. Männen får oftare betablockerare, salicylsyrepreparat och nitroglycerin, dvs medel som är väldokumenterade när det gäller att minska dödligheten i hjärtinfarkt. Kvinnorna får oftare urindrivande medel, kalciumblockerare samt inotropa medel, dvs preparat som inte har samma väldokumenterade effekter.

Risken att avlida vid en hjärtinfarkt har minskat kraftigt bland männen under en tioårsperiod, men motsvarande sänkning ses inte bland kvinnorna. Tidigare avled en större andel medelålders män jämfört med kvinnor om de drabbades av hjärtinfarkt, men på senare år är andelen som avlider lika för kvinnor och män. Männen har en mycket större andel plötsliga dödsfall, dvs de hinner inte in till sjukhus för vård, medan mycket större andel av kvinnorna läggs in på sjukhus. På sjukhusen däremot är dödligheten betydligt större för kvinnorna jämfört med männen.

Bland dem som för första gången drabbas av en hjärtinfarkt ser man en kraftig minskning i risken att dö bland männen, medan ingen förändring alls skett bland kvinnorna. De största skillnaderna i risken att avlida efter en hjärtinfarkt finns under den första månaden efter insjuknandet. Efter första månaden och upp till tre år efter hjärtinfarkten är risken lika för män och kvinnor.

Avhandlingen har titeln ”Women versus men with myocardial infarction. Sex differences in risk factors, management and outcome”. Svensk titel: ”Kvinnor visavi män med hjärtinfarkt. Skillnader i riskfaktorer, omhändertagande och resultat”. Disputationen äger rum kl 09.00, Tandläkarhögskolan, 9 tr, sal D. Fakultetsopponent är professor Eva Svahn, Linköping.

Vivan Lundberg finns på sjukhuset i Kalix, tel 0923-131 60, epost: vivan.lundberg@nll.se

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805