Forskare har länge uppmärksammat en antikosmisk och antikroppslig attityd i gnosticismen, även om här finns stora variationer. Hermetismen däremot har utpekats som mer positiv gentemot kosmos. Genom att i detalj studera de två hermetiska texterna och jämföra dem med gnostiska visar Peste att båda traditioner innehåller en likartad förkastning av materiella symboler och ett bejakande av en andlig högre verklighet. De två hermetiska texterna och flera gnostiska traditioner innehåller en idé om en gudomlig urmänniska som är ett barn till Gud och en förebild för människan på jorden.

Det fanns andra samtida traditioner, som räknas till den senare platonismen, där människan föreställdes ha ett gudomligt inre jag. Sällan framställs dock där mänsklig kroppsform och känsloliv som gudomliga på samma sätt som i gnostiska och i vissa hermetiska traditioner. Symboler från det världsliga livet används i ovanligt stor omfattning i gnostiska texter för att beskriva den gudomliga världen. Även de mer negativa gnostiska texterna hävdar att världen innehåller ett gudomligt mönster. Dessa omständigheter leder till att vi måste ifrågasätta föreställningen om gnostikerna som starkt negativa till allt världsligt.

Tidigare forskning har ofta fokuserat på hur religiösa traditioner i den berörda kulturen uppstod och utvecklades, medan Pestes avhandling snarare fokuserar på de inre relationerna i källorna och jämför dessa. Avhandlingen avslutas med ett försök att lokalisera ett socialt sammanhang för de två hermetiska texterna. Den mest naturliga förklaringen är det romerska Egypten, troligen större städer som Alexandria och Hermopolis, där olika kulturströmningar kunde mötas.

De två texterna är dock inte tillförlitliga i sin historiska information, men innehåller ändå en uppfattning om hur man kan leva för att uppnå den eftersträvansvärda insikten om Gud. Framför allt handlar de om en religiös lärare som samlar en skara elever kring sig. Eleverna läser böcker på egen hand och instrueras av sin lärare för att successivt börja förstå den andliga verkligheten. Slutligen kommer upplysningen och då tycks idealet vara att eleven själv skall bli lärare. Det verkar även som att man sjöng hymner tillsammans och bad böner. Dessa förhållanden går att finna i andra samtida rörelser, vilket pekar på möjligheten att bilden i de hermetiska texterna är fullt rimlig. Vidare finns antydningar i vissa källor som tycks behandla anhängare av hermetismen och dessa pekar åt samma håll.

Avhandlingens titel: The Poimandres Group in Corpus Hermeticum. Myth, Mysticism and Gnosis in Late Antiquity.
Disputationen äger rum fredagen den 1 mars 2002 kl 10
Opponent: professor Einar Thomassen, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Närmare upplysningar kan fås av Jonathan Peste, tel 031-773 5315,
e-post: jonathan.peste@rel.gu.se

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851