Den nationella studien leds av forskaren Anders Gustafsson vid Karlstads universitet i samarbete med stiftelsen Marknadstekniskt centrum, MTC, i utvecklingsprojektet Morgondagens tjänster.

För att mäta befolkningens teknikmognad har forskarna använt sig av en metod utvecklad av professor A. Parasuraman vid University of Miami och Charles Colby, vd för Rockbridge Associates i USA. Metoden består av ett index där man mäter människors attityder i fyra dimensioner: optimism, innovationsbenägenhet, obehag och osäkerhet. Det som mäts i dimensionen optimism handlar om hur vi tror att vår vardag kommer att förenklas av den nya tekniken. I dimensionen innovationsbenägenhet mäts hur snabba vi är att ta till oss den nya tekniken. Inom dimensionen obehag mäts det obehag som vi känner inför att inte riktigt kunna styra över den nya tekniken. Osäkerhetsdimensionen mäter vår misstro och skepticism inför den nya tekniken.

De två första dimensionerna bidrar till att vi vill ta till oss ny teknik medan de två sista dimensionerna verkar hämmande.

Jämförbara mätningar har tidigare genomförts i USA och i Österrike. Vid en jämförelse visar det sig att Sverige har en större andel individer som snabbt tar till sig den nya tekniken, så kallade utforskare. Men här finns också en större andel människor som är skeptiska till den nya tekniken och fler som är sena att ta till sig ny teknik, så kallade eftersläntrare.

– Det som kan sägas känneteckna svensken är att vi inte är rädda för den nya tekniken, men vi är mer skeptiska. Vi tror inte att ny teknik kommer att bidra till ett bättre liv, i alla fall inte i lika hög utsträckning som amerikanen eller österrikaren, säger Anders Gustafsson.

Forskarna har funnit ganska stora demografiska skillnader mellan individer med hög teknikmognad och individer med låg teknikmognad. Generellt sett är de som har hög teknikmognad yngre, mer välutbildade, har ofta teknisk utbildning och är män. Eftersläntrarna finns på mindre orter, de har lägre inkomster och lägre utbildning.
Kvinnor är generellt sett långsammare på att ta till sig ny teknik än män.

– Resultaten visar att Sverige borde fungera bra som testmarknad för nya produkter eftersom vi har en stor andel utforskare, det vill säga användare som aktivt söker nyheter och är nyfikna på ny teknik, säger Anders Gustafsson.

Han anser dock att det är lite oroande att landet även har en så pass stor grupp eftersläntrare, människor som är ovilliga att prova och använda ny teknik. Det är något samhällsutvecklare och myndigheter måste ha i åtanke.

Indexet för att mäta teknikmognad kan användas när man vill kunna förutsäga i vilket land som ny teknik kommer att slå igenom först och för att bedöma och jämföra mottagligheten för ny teknik mellan olika kundgrupper och länder. Mätmetoden kan hjälpa företag att förstå hur de ska kommunicera för att kunderna ska ta till sig ny teknik. Utvecklare kan få ökad förståelse hur ny teknik måste anpassas till olika kundgrupper. Man kan också identifiera vilka grupper av människor som är lämpliga för att hjälpa företag att prova ut den nya tekniken i testpaneler.

Studien omfattar 1 004 svenska medborgare i åldrarna 18 år och uppåt och innehåller 51 procent kvinnor och 49 procent män. Den kan alltså sägas vara representativ för Sveriges befolkning. Begreppet teknikmognad handlar om människors möjlighet och vilja att ta till sig och använda ny teknik. Det är inte ett mått på kompetens eller intelligens.

Anders Gustafsson, docent, 0705-153430,
054-700 15 56,e-post: anders.gustafsson@kau.se