Omvandling av jobb och produktivitet
Under perioden 1965-1995 har i genomsnitt 2,7 procent av beståndet av arbetstillfällen i svensk tillverkningsindustri omfördelats mellan olika branscher varje år. Den första uppsatsen visar att förändringar i vinstmarginalen och internationell konkurrenskraft är viktiga för hur stor omfördelningen av arbetstillfällen blir.

Omvandlingen av arbetstillfällen mellan arbetsställen inom branscher har under perioden 1986-1995 uppgått till ca 13 procent per år. Omfördelningen tenderar vara stor i branscher där de enskilda företagen har begränsad marknadsmakt – branscher där det finns många små arbetsställen och de inhemska företagen möter importkonkurrens.

Uppsats II visar att tillväxttakten i produktivitet i svensk tillverkningsindustri under 1980-1995 har varit större i branscher med stor öppenhet mot omvärlden, alltså med mycket internationell handel, vilket underlättar spridandet av teknologisk kunskap. Resultaten visar även att ekonomiskt integrerade branscher tenderar vara mer involverade i forskning och utveckling samt ha fler företag som tillkommer och försvinner än andra branscher.

Skatter och transfereringar
Den offentliga sektorn använder till stor del inkomstskatter för att finansiera sina verksamheter. Den offentliga sektorn består ofta av mer än en nivå – i Sverige har vi kommuner, landsting och staten – där dessa delar samma skattebas, det vill säga den yrkesverksamma befolkningen. Resultat i uppsats III visar att när landstingen väljer att öka sin skattesats så kommer den kommunala skattesatsen att minska, men med ett mindre belopp än ökningen i landstingsskattesatsen. Detta innebär att den effektiva skattesatsen för skattebasen ökar. Vidare pekar resultaten på att statens bidragssystem inte är uppbyggt så att landstingen och kommunerna behöver ta hänsyn till varandras beslut för att undvika en förändring i den effektiva skattesatsen.

I uppsats IV studeras i vilken utsträckning de statliga skatte- och transfereringssystemen i Sverige fungerar som en ”försäkring” för att balansera medborgarnas inkomstförändringar på kommunnivå, då kommunerna är utsatta för chocker. Resultaten visar att då den samlade bruttoinkomsten faller med en krona så kommer den generella disponibla inkomsten inkomsten (här mätt som inkomst som är disponibel för privat konsumtion och konsumtion av tjänster som kommunerna tillhandahåller) i genomsnitt endast att falla med 67 öre. Det finns emellertid stora regionala skillnader, där effekten på disponibel inkomst varierar mellan 32 och 78 öre för varje kronas minskning i inkomst.

Linda Andersson nås på:

tel: 090 – 786 95 85
e-post: linda.andersson@econ.umu.se

Torsdagen den 23 maj försvarar Linda Andersson, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”Essays on Job Turnover, Productivity and State-Local Finance”. Svensk titel: Analys av omfördelning av arbetstillfällen, produktivitet och stats- och kommunal ekonomi.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Samhällsvetarhuset, hörsal S205h.
Fakultetsopponent är Professor Jørn Rattsø, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim, Norge.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805