Det är dyrt att åka med buss och spårvagn – och inte alltid tryggt. Många föredrar istället att skjutsa varandra med bil. Forskare har studerat hur invånare i bland annat Hammarkullen och Botkyrka upplever kollektivtrafiken.

Låg inkomst och utbildning kan göra det svårare att skaffa körkort och bil eller flytta närmare jobb och skola. Därför är en väl fungerande kollektivtrafik extra viktig i områden som präglas av lägre socioekonomisk status.

En forskargrupp vid Malmö universitet och VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har intervjuat 41 personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt norra delarna av Botkyrka utanför Stockholm, för att ta reda på hur de upplever kollektivtrafiken. De har också frågat hur de gör för att förflytta sig.

Deltagarna i studien var alla arbetssökanden, studerande eller anställda i låginkomstyrken.

Höga biljettpriser
Kostnaden för att resa kollektivt framträder i studien som en tröskel. Många uppger just att biljettpriserna är höga. De beskrev olika strategier för att minimera sina kostnader: planka, inte resa alls, eller skynda sig och göra ärenden så snabbt att det är möjligt att resa tillbaka på samma biljett.

Efter valet 2018 avskaffades också sommarlovsbiljetten, som var en reform från regeringen som gav unga från familjer med låga inkomster fria resor under sommaren.

– Vi är inte så vana vid att prata om fattigdom och klass i Sverige. Månadskort prissätts på samma sätt oavsett vilken inkomst du har. En högavlönad person betalar lika mycket för sitt månadskort som en undersköterska. Samtidigt har den högavlönade ofta flexibla arbetstider och större frihet att påverka sitt resande, säger Christina Lindkvist, biträdande professor vid Malmö universitet och medverkande i studien.

Inte nog med att det relativt sett kostar mer för låginkomsttagare, det är också svårare att pendla kollektivt för dem som arbetar kvällar, nätter och helger. Även fasta arbetstider kan ställa till det för en pendlare med små marginaler.

Hellre skjuts än buss
Forskningen visar också att det finns en utbredd skjutskultur i dessa områden. Att resa kollektivt uppfattas helt enkelt som mindre attraktivt än bilen. Genom att skjutsa varandra undvek många i studien att möta busschaufförer och kontrollanter.

– Tillgången till kollektivtrafiken i dessa områden är bra, men tillgängligheten är låg då många upplever att det känns otryggt och unga känner sig otrevligt bemötta på bussar och spårvagnar, säger Christina Lindkvist.

Kontakt: Christina Lindkvist, biträdande professor, 070 229 05 38. christina.lindkvist@mau.se

Om forskningen:
Projektet, som drivits inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har haft fokus på invånare i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. De som bor där reser mindre och äger bil i mindre utsträckning än personer som bor i andra urbana områden. Projektledare för studien har Jessica Berg vid VTI varit. Även Jakob Allanson och Malin Henriksson vid VTI har medverkat i studien.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se