Å ena sidan hemmakontor, å andra sidan trångboddhet. Samtidigt som vikten av ett gott hem blivit större har också boendet blivit mer ojämlikt, menar Tapio Salonen och Martin Grander, som analyserat bostadsfrågan under coronapandemin.

”Corona är inte ett jämlikt virus”, skriver de båda forskarna i en ny artikel utgiven av myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos), ”snarare blottlägger det djupgående klyftor i samhällsstrukturen”. I artikeln har de sammanfattat en del av den forskning som de båda bedriver om ojämlikhet i boendet.

Coronapandemin har riktat ljuset mot den egna bostaden, och vikten av ett gott hem när alltfler tillbringar alltmer tid hemma.

– Olika kriser har olika förlopp. Det specifika med coronakrisen är betoningen av hemmets betydelse. Hemmet har fått en renässans. Köerna på Bauhaus har aldrig varit längre och fritidshusen går som smör i solsken. Det är den ena sidan. Men vi är mer intresserade av den andra sidan, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete.

Dubbel utsatthet
I våras skapade smittspridningen i Järvaområdet i Stockholm stora rubriker. Stockholms stad gick ut med en bred informationskampanj. Men handlade det om att invånarna här inte förstod budskapet om social distansering? Var bristen verkligen enbart information?

Nej, det är ett förenklat resonemang, menar de båda forskarna. Att både bo trångt och sakna möjlighet att jobba hemma, eller ens anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstid i kollektivtrafiken, gör utsattheten vid en pandemi dubbel.

– Diskussionen kom att handla om etnicitet och språksvårigheter, inte om hur trångt många bor och vad det får för konsekvenser. Invånare i dessa områden har dessutom ofta samhällsviktiga yrken och måste ta sig till jobbet, säger Martin Grander, bostadsforskare och föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd.

Bättre för fler, men också ökad ojämlikhet
Under de två senaste decennierna har trångboddheten ökat i Sverige, främst bland familjer med låga inkomster och nyanlända. Coronapandemin understryker riskerna. Andelen fall av covid-19 är som högst i de mest trångbodda bostadsområdena.

Forskarnas medverkan i Delmos artikelserie har därför inspirerat till en ny studie om trångboddhet i Malmö. De ska göra intervjustudier kombinerat med statistik, och studien är den första i sitt slag på över tjugo år.

– Statistiken talar sitt krassa språk. Trångboddheten minskade under ett antal år, men sedan har detta vänt. Under 2000-talet, som är en paradoxal tid då de allra flesta hushåll har fått det bättre, har ojämlikheten ökat. Så vi behöver en översyn av trångboddheten, säger Tapio Salonen.

Studien om trångboddhet startar nu och pågår fram till sommaren.

Kontakt:

Tapio Salonen, professor vid Malmö universitet, 040-6657788 tapio.salonen@mau.se

Martin Grander, bostadsforskare vid Malmö universitet, 040-6658134, martin.grander@mau.se

Forskarnas 5 förslag för ökad jämlikhet och minskad segregation i boendet

  1. Reformera bostadsbidraget – anpassa bostadsbidraget till boendekostnader, villkor och utsatta målgrupper.
  2. Se över trångboddhetsnormen – den nuvarande oklara situationen kring vad som ska räknas som en minsta godtagbar boendenorm leder till oklarheter och godtycke.
  3. Underlätta etablering in på boendemarknaden – bostadsbrist och striktare regler för att få en bostad har gjort det svårt för framför allt unga och nyanlända.
  4. Värna den billiga hyresrätten – nyproduktion är dyrt och lägenheter som ökar i hyra på grund av ”överrenovering” försvinner oåterkalleligt från lågprissegmentet.
  5. Återupprätta neutraliteten mellan upplåtelseformerna – de som äger sitt boende gynnas genom olika avdrag och avvecklad fastighetsskatt.

Om Delmos artikelserie
Med start den 16 november och fram till jul kommer Delmos publicera två artiklar i veckan om covid-19 och segregation. Artikelserien är skriven av forskare och myndigheter på uppdrag av Delmos, och berör områden som påverkar hur segregationen utvecklas: bostad, arbetsmarknad, utbildning, hälsa, demokrati samt brottslighet. De fick även i uppdrag att ge förslag på åtgärder som krävs för att inte segregationen ska öka som en följd av pandemin. Tapio Salonens och Martin Granders artikel är utgiven som nummer två i artikelserien. 

– I ett tidigt skede av coronapandemin kunde myndigheten se vikten av att följa utvecklingen utifrån ett segregationsperspektiv. Vår förhoppning är att artikelserien kan bidra till att skapa en samhällelig beredskap i att hantera de negativa konsekvenserna pandemin kan komma att få på segregation, säger Jesper Bornlinder Thiborg, analytiker på Delmos. 

Delmos uppdrag är att bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se