Systematik och en tydlig struktur – det är faktorer som är avgörande i omställningen till personcentrerad vård. I en studie från Göteborgs universitet, publicerad i tidskriften BMJ, speglas nu ett decennium av erfarenheter och forskning i fältet.

Förväntningarna växer sig allt starkare på att hälso- och sjukvården ska vara personcentrerad, och därmed ta avstamp i ett partnerskap mellan personal, patient och anhöriga. Samtidigt är det på många håll trögt att införa och upprätthålla detta arbetssätt.

Att personcentrerad vård kan minska antalet vårddagar på sjukhus och skapa ökad tilltro till vården är redan känt. Nu gäller det istället att fokusera på hur man går tillväga, menar författarna bakom den övergripande artikeln i BMJ.

Studien ger tips och verktyg för fortsatt forskning och utveckling av personcentrering i hälso- och sjukvården. Korresponderande författare är Axel Wolf, docent i vårdvetenskap vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och verksam vid Centrum för personcentrerad vård, GPCC.

Hela organisationen ska med

– Ett av de viktigaste råden är att personcentrerad etik måste praktiseras på ett systematiskt sätt i vardagen. Det innebär att skapa organisatoriska och individuella förutsättningar för utvecklingen av ett partnerskap mellan patient, anhöriga om det är aktuellt, och personal vid varje möte, inte bara när det passar i schemat, säger han, och fortsätter:

– För att få bästa kliniska effekt är det viktigt att frågan om personcentrering inte enbart blir något mellan patienten och den enskilde yrkesföreträdaren, utan återfinns i hela organisationen. Det ligger också en stor utmaning i att öka förståelsen för hur personcentrerad vård skiljer sig från nuvarande vårdpraktik.

Grundläggande är att representanter från hälso- och sjukvården tar sig tid att lyssna in patientens erfarenheter och mål, som kan handla om att till exempel återgå i arbete eller kunna ta en promenad, och låter dessa mål vara vägledande i den gemensamt överenskomna hälsoplanen. Patientens prioriteringar ska speglas i planen som också ska utvärderas kontinuerligt. Dokumentationen ska sedan följa patienten, även vid övergång från exempelvis sjukhusvård till primärvård eller kommunal omsorg.

Hierarkier och låsta roller

Sedan starten för tio år sedan har den nationella centrumbildningen GPCC varit ledande aktör i att utveckla, testa, utvärdera och implementera personcentrerad vård i många olika hälso- och sjukvårdssammanhang, nationellt och internationellt.

Tillsammans med kollegan Nicky Britten, professor vid University of Exeter, England, har Axel Wolf lett en internationell forskargrupp som har undersökt förutsättningar och hinder som forskare, kliniker och patienter upplevt under kliniska studier inom ramen för GPCC, och vid implementering av forskningsresultat i vardagen.

Bland de hinder som beskrivs i den aktuella studien finns hierarkiska vårdstrukturer, låsta yrkesroller och övertygelsen om att man redan jobbar personcentrerat.

– I och med omställningen till nära vård, som genomsyras av ett personcentrerat arbetssätt, måste den personcentrerade etiken praktiseras konstant för att få optimala förutsättningar. Det kräver en systematik gällande utbildning, livslångt lärande och verktyg som underlättar partnerskapet, avslutar Axel Wolf.

Titel: Learning from Gothenburg model of person centred healthcare

Kontakt: Axel Wolf, 0709 35 53 64

Bild: Axel Wolf (foto: Cecilia Hedström)

Personcentrerad vård, verktyg och länkar:

Patientdelaktighet i hälso- och sjukvård – minimikrav för personcentrerad vård (Europastandard sedan 2020, initierad av GPCC)

MedMänniska, avgiftsfri utbildning i personcentrerad vård för alla inom hälso- och sjukvård samt omsorg (utvecklad vid GPCC)

PCV-spelet, gratis spelapp för den som vill lära sig mer om personcentrerad vård (utvecklad vid GPCC)

Centrum för personcentrerad vård, GPCC

Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se Margareta G Kubista Telefon 0705 30 19 80