Avfallsflöden från industri och jordbruk skulle kunna användas för produktion av kol som billig adsorbent för vattenrening. Mirva Niinipuu visar i sin avhandling på Företagsforskarskolan att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar var generellt låg, men att de har förbättringspotential. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet fredagen den 24 maj.

För att hushålla med våra vattenresurser och förhindra spridning av miljöföroreningar krävs att vi har tillgång till effektiv vattenrening. Adsorption med aktivt kol är en vanlig vattenreningsteknik, men den höga kostnaden hos konventionella aktiva kol begränsar användningen av denna teknik.

Samtidigt genereras ett stort antal avfallsflöden som i dag inte används optimalt, exempelvis från livsmedelsindustrin, jordbruket och industriella processer. Produktion av kol från dessa restmaterial skulle förutom att generera adsorbenter för vattenrening även bidra till att minska kostnaderna för hantering och kvittblivning av avfall, vilket skulle vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt.

Syftet med Mirva Niinipuus doktorsavhandling, som utfördes inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, var att undersöka förmågan hos förkolade restmaterial att avskilja miljöfarliga organiska och oorganiska föroreningar från industriella vatten.

De material som hon studerade var kol från tomat- och olivpressavfall, risskal, hästgödsel, kommunalt avloppsreningsslam samt bio- och fiberslam från massa- och pappersindustri. Hon utvärderade effekten av förkolningstemperatur och typ av utgångsmaterial med avseende på ytegenskaper hos de genererade kolen och deras kapacitet för att avskilja vattenföroreningar, för att därmed klargöra vilka ytegenskaper som är av betydelse för adsorptionen. Dessutom undersökte hon olika kemiska aktiveringar av kolmaterialen i syfte att förbättra deras funktion som vattenreningsadsorbenter.

– Resultaten visade att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar överlag var låg, vilket kan bero på den begränsade ytarean hos dessa material, medan avskiljning av metaller var på liknande nivå med kommersiella aktiva kol. Kemisk aktivering av restbaserade kol visade en stor förbättring i avskiljning av både metaller och organiska föroreningar säger Mirva Niinipuu, doktorand på Kemiska institutionen och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Förkolningstemperaturen påverkade ytfunktionalitet hos kolmaterialen på så vis att hög temperatur minskade förekomsten av syreinnehållande funktionella grupper på ytan. Det är dessa kemiska grupper som bidrar till avskiljningen av de flesta av de studerade föroreningarna.

Kemisk aktivering förbättrade avskiljningen av samtliga studerade föroreningar och den mest uttalade effekten observerades för organiska föroreningar. De aktiverade kolen klarade av att fullständigt avskilja flukonazol och trimetoprim från deponilakvatten, och även för koppar och zink var avskiljningen hög (50-96 procent).

Resultaten visade också att olika föroreningar kan interagera på olika sätt med adsorbentytorna, vilket styrs av egenskaper som porositet, syreinnehållande funktionaliteter, hydrofobicitet och mineraler. Dessutom utvärderades vattenmatrisens roll, och resultaten visade oväntat på en effektivare avskiljning från en komplex vattenmatris.

– I fortsatta studier bör man fokusera på ett stort urval av föroreningar med miljörelevans i adsorptionssystem där ett flertal komponenter tas i beaktande och som omfattar komplexa vattenmatriser.

Doktorsarbetet har utförts inom Företagsforskarskolan i samarbete med den externa parten Miljötekniskt Center AB, MTC, i Umeå.

Läs hela avhandlingen

Om Företagsforskarskolan

Umeå universitets Företagsforskarskola för samverkan och innovation är en fakultetsövergripande forskarskola som bygger på ett samarbete mellan Umeå universitet och en extern organisation, till exempel ett företag, stiftelse eller en offentlig förvaltning.

Syftet är att skapa samverkan, öka doktorandernas anställningsbarhet, självständighet och innovationsförmåga samt öka kunskap och innovation i samhället.

www.umu.se/foretagsforskarskolan

För mer information, kontakta gärna:

Mirva Niinipuu, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 51 04
E-post: mirva.niinipuu@umu.se

Pressbild. Foto: Mattias Pettersson

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se