Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur.

Forskarna bakom studien kommer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Försvarets Forskningsanstalt (FOI) och Umeå universitet, och deras artikel publicerades nyligen i tidskriften Vector-Borne and Zoonotic Diseases.

Harpest är en anmälningspliktig bakteriesjukdom som sprids av djur och som kan åstadkomma allvarlig sjukdom hos människor. Sorkar utgör en av spridningsvägarna till människor och sorkarna själva insjuknar och kan till och med dö av sjukdomen. Djur som bär på infektionen är därför lätta byten för rovdjur.

Genom att jämföra smittförekomsten bland skogssorkar i deras naturliga miljö med den hos sådana som pärlugglan lagrade i uggleholkar kunde forskarna konstatera att infektionsgraden var betydligt högre i holkarna.

– Bland 37 fällfångade skogssorkar hittade vi 5 smittade djur, medan alla 6 som vi hittade i uggleholkar var smittade, säger Frauke Ecke. Det är en liten studie, men resultaten är så lovande att vi tycker att möjligheten att utnyttja uggleholkar i prognossyfte bör utforskas ordentligt.

– Att övervaka smittförekomsten med hjälp av fällfångade skogssorkar är inte effektivt för harpest, inte minst för att man då missar många infekterade djur som tas av rovdjur. Att övervaka det som ugglorna lagrar i sina holkar bör vara betydligt bättre, säger Birger Hörnfeldt.

Att infektionsgraden var hög bland sorkarna i holkarna upptäcktes under en majmånad medan utbrott av harpest hos människor brukar ske under sommaren och hösten. Tidsfördröjningen mellan insjuknande hos sorkar respektive människor ger Folkhälsomyndigheten och andra organisationer möjlighet att upplysa riskgrupper som jägare och lantbrukare om den förhöjda risken för smitta. Dessutom får sjukvården tid att förbereda sig, med avseende på tillgång på vårdplatser, inför ett utbrott bland människor.

Forskarna föreslår att konceptet med ett förvarningssystem baserat på uggleholkar även testas för andra djurspridda sjukdomar.

Läs mer om forskargruppens studier av sjukdomar som sprids från smågnagare till människor i Sverige.

Kontaktpersoner

Frauke Ecke, universitetslektor
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet
frauke.ecke@slu.se, 070-263 61 55
https://www.slu.se/cv/frauke-ecke/

Birger Hörnfeldt, professor emeritus
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet
birger.hornfeldt@slu.se, 070-552 53 28
https://www.slu.se/cv/birger-hornfeldt/

Mats Forsman
Totalförsvarets forskningsinstitut
mats.forsman@foi.se, 070-618 00 26

Den vetenskapliga artikeln

Frauke Ecke, Anders Johansson, Mats Forsman, Hussein Khalil, Magnus Magnusson & Birger Hörnfeldt. Selective Predation by Owls on Infected Bank Voles (Myodes glareolus) as a Possible Sentinel of Tularemia Outbreaks. Vector-Borne and Zoonotic Diseases, 2020.
https://doi.org/10.1089/vbz.2020.2617

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Pärluggla med skogssork. Fotograf: Patrik Olofsson

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se