Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer och har en tydlig inverkan på dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Och om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada. Det visar en internationell studie som publicerats i tidskriften Science. I studien redovisas de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.

Den internationella studien har letts av Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL). Jörg Brunet från SLU har bidragit med data från skånska lövskogar.

Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. I vetenskapliga studier anses emellertid ”klimatuppvärmning” vara den uppvärmning som uppmäts av tusentals standardiserade väderstationer jorden runt, och de är vanligtvis belägna på öppna ytor och mäter temperaturen 1,5 till 2 meter ovanför markytan. Ändå lever merparten av alla landbaserade arter i skogar, med många som lever i underbestånd och i jord. Till följd av detta har klimatdata som samlas in från öppna ytor endast begränsat värde för skogens arter.

Ett internationellt forskarlag, under ledning av WSL och University of Cambridge, har nu kommit med de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, vilket också visar hur uppvärmningen i skogen skiljer sig från den på öppna ytor. För att få fram dessa uppgifter har Florian Zellweger från WSL och hans kollegor mätt temperaturen i skogens inre på 100 platser i Europa och kombinerade dessa mätningar i en datormodell med upp till 80 års data om krontakens täthet. Denna senare serie omfattade data från nästan 3 000 platser – inklusive vegetations- och temperaturdata från lövskogar i Skåne, tillhandahållna av Jörg Brunet vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

I artikeln skriver forskarna att de mätningar av klimatuppvärmning som har gjorts på öppna ytor inte ger en tillräckligt bra bild av de temperaturförändringar som uppstår under trädkronorna. Om krontaket är tätare buffrar det klimatuppvärmningen för de organismer som bor under det. Om det blir glesare ökar temperaturen under det snabbt.

– Denna kunskap är viktig för förståelsen av klimatförändringarnas inverkan på skogens biologiska mångfald, förklarar Jörg Brunet.

Fördröjd klimatanpassning

Alla organismer har en optimal temperatur vid vilken de trivs bäst. När klimatet blir varmare breder värmeälskande arter ut sig, medan arter som är anpassade till svalare temperaturer eventuellt kan sprida sig till högre belägna områden. Den optimala temperaturen för skogsorganismer är emellertid betydligt lägre än de faktiska uppmätta temperaturerna; dessa organismer släpar därför efter när det gäller klimatanpassning.

– Med tanke på den globala klimatförändringen kan man säga att många arter lever under temperaturförhållanden som blir allt mindre optimala, konstaterar huvudförfattaren Florian Zellweger på WSL.

Om det skyddande krontaket försvinner – vare sig det sker naturligt eller genom mänskligt ingripande – utsätts alltså växterna som bor därunder för ytterligare en drastisk uppvärmning som de är dåligt förberedda för. Deras tidigare svala, skuggiga och vanligen fuktiga livsmiljö utsätts plötsligt för intensiv värme mycket oftare och under längre perioder, och jorden torkar också ut. Många arter kan inte anpassa sig tillräckligt snabbt, ersätts av värmegynnade arter och kan dö ut lokalt. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet sommarvärmeböljor i Europa kommer detta sannolikt att förändra skogens biologiska mångfald och innebära problem för enskilda arter, enligt Zellweger. Skogsförvaltare bör därför ta hänsyn till hur olika skogsskötselåtgärder kan påverka klimatförhållandena i skogens inre och därmed den biologiska mångfalden.

Mer information

Kontaktperson

Jörg Brunet, professor
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
jorg.brunet@slu.se, 040-415184
https://www.slu.se/cv/jorg-brunet1/

Länk till forestREplot – en databas för permanenta provytor i fältskiktet av tempererade lövskogar i Europa och Nordamerika, som förvaltas av Gents universitet i Belgien.
http://www.forestreplot.ugent.be/

Den vetenskapliga artikeln

Florian Zellweger m.fl. Forest microclimate dynamics drive plant responses to warming. Science 368, 772–775 (2020). DOI: 10.1126/science.aba6880

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Under krontaket skapas klimatförhållanden som varierar från lokal till lokal, vilket är mycket viktigt för livet i skogen. Här syns vitsippor på en av de svenska undersökningslokalerna, Linnebjers naturreservat öster om Lund. Foto: Jörg Brunet

Krontaket buffrar klimatuppvärmningen för de organismer som lever nedanför, här på en av de platser där vegetations- och temperaturmätningar kombinerades: Duckarp, väster om Kristianstad. Foto: Jörg Brunet

Ju tätare krontak, desto större kyleffekt i underbestånden och på markytan. Krontak i Stenshuvuds nationalpark, en av de platser som ingår i nätverket ForestREplot för skogliga långtidsobservationer. Foto: Jörg Brunet

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se