Kinas skogsbruk håller på att reformeras i syfte att ge enskilda hushåll rätt att bruka skog istället för att den brukas kollektivt av byar. Många studier har visat att effektiviteten i skogsbruket ökar när skogsmarken sköts av enskilda familjer istället för av kollektiv.

Privatisering, det vill säga om även äganderätten ska överlåtas från byn till den enskilda familjen, är en fråga som ständigt debatteras i Kina bland såväl forskare som politiker.

Västerländska ekonomer brukar hävda att privat markägarskap leder till ett mer effektivt utnyttjande av naturresurser. Därmed anses privatisering av mark också kunna lösa miljöproblem. Kinesiska anhängare av privatisering instämmer i detta.

Deras meningsmotståndare hävdar tvärtom att vinsterna med markprivatisering skulle bli små. Privatisering skulle inte gynna kinesiska skogbrukare och deras investeringar, eftersom de faktiskt åtnjuter större trygghet när själva ägarskapet är kollektivt och brukarrättigheten individuell.

– Vad jordbrukare själva vill och anser sig behöva, ignoreras ofta av forskare och beslutsfattare, trots att just det har stor betydelse för hur lyckosam en reform ska bli, säger Ping Qin.

Hon lät därför bönder från elva byar i en av Kinas fattigaste provinser, Guizhou, delta i ett experiment som ger svar på vad i ett skogsbrukarkontrakt de anser vara viktigast.

Det bönderna värderar högst är väletablerade brukarrättigheter. De vill slippa riskera uppsägning av sitt markkontrakt, de vill ha förtur vid kontraktsförnyelse, och de vill inte behöva vänta mer än ett år på att tilldelas en avverkningskvot. Dessa faktorer ökar deras vilja att investera i sitt skogsbruk. Privatisering, alltså att de själva skulle äga skogen individuellt, anser de inte viktigt.

– Än så länge ser bönderna i vår studie inga fördelar med privatisering. Däremot är decentralisering av makten över skogen viktig, för att stärka deras brukarrättigheter, säger Ping Qin.

Hon har också studerat den kinesiska regleringen av skogsavverkning som syftar till att bevara skog. Effekten av avverkningskvoterna är osäkra, visar Ping Qins forskning. Den nuvarande regleringspolitiken minskar böndernas investeringsvilja, vilket i sin tur minskar skogsproduktionen. Därför kan det framtida slutresultatet bli att den totala skogsarealen minskar, istället för att öka.

I en annan studie i avhandlingen har Ping Qin studerat maktförhållandet mellan kvinna och man i hushåll på landsbygden, när det gäller gemensamma beslut som innebär risk. Mannen har störst inflytande över de gemensamma besluten, men kvinnans inflytande ökar när hon har högre inkomst, längre utbildning än sin make, och medlemskap i kommunistpartiet. Bättre möjligheter för kvinnor att utbilda sig och bidra till hushållets inkomst skulle alltså öka jämställdheten mellan könen i Kina.

Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.

Tid och plats för disputationen: Fred 13 feb kl 10, sal D 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Risk, relative Standing and Property Rights: Rural Household Decision-Making in China”.
Avhandlingens författare: Ping Qin

För ytterligare information kontakta: Ping Qin 031 786 46 67, qin.ping@economics.gu.se
Handledare: Fredrik Carlsson, 031 786 41 74, 0709 27 70 97, fredrik.carlsson@economics.gu.se
och Håkan Eggert 031 786 41 75, 0705 24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031 786 25 95, karin.backteman@economics.gu.se