Effekten av järnvägsunderhåll beror bland annat på typen av underhåll, miljöförhållanden och utrustning. Nu ska forskare vid Luleå tekniska universitet ta fram en modell för att kartlägga sambandet mellan åtgärd och långsiktigt resultat av järnvägsunderhåll.

– Branschen som helhet saknar ett validerat arbetssätt för att ta fram dessa samband. Det här är ett problem, inte bara i Sverige utan även internationellt, säger Bjarne Bergquist, professor i kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet.

Forskargruppen som, förutom Bjarne Bergquist, består av tre andra forskare från Luleå tekniska universitet inom Kvalitetsteknik och logistik, kommer att samarbeta med ingenjörer från Trafikverket och BDX (vilka ansvarar för underhållet av den statliga järnvägsinfrastrukturen i delar av Norrbotten) i två större fallstudier.

I den ena fallstudien kommer man att titta på de parametrar som styr bland annat energibehov och underhållsbehov av växelvärmesystemet. Växelvärme används för att förhindra att spårväxlar fryser fast på vintern och uppvärmningen är mycket kostsam. Den andra fallstudien handlar om spårriktning. Vibrationerna och belastningen som banvallen utsätts för av tågen och årstidsväxlingarna leder efterhand till att spårgeometrin blir felaktig vilket i värsta fall kan resultera i urspårning. Problemet kan motverkas, bland annat genom att byta ut ballasten – det översta lagret av banvallen som järnvägssliprar vilar på. Detta är en mycket dyr åtgärd. Ett vanligare tillvägagångssätt är att lyfta järnvägsrälsen, jämna till ballasten och sedan lägga tillbaka rälsen i sitt rätta läge.

Genom experimentella tester av de olika metoder som finns för underhåll av växelvärme respektive spårriktning hoppas forskarna kunna komma fram till vilka metoder som är mest effektiva för att uppnå målen.

– Det här är första gången i järnvägssammanhang som jag kommer att få vara med som forskare när primärdata tas fram experimentellt. Därmed kan vi forskare styra datainsamlingen så att den uppfyller avsett syfte. Det innebär bland annat att vi kommer att kunna använda kalibrerade och validerade mätmetoder. Det ser jag fram emot eftersom det är i planeringen av hur man tar fram och sedan analyserar data som vi har vår kanske främsta forskningskompetens, säger Bjarne Bergquist.

Projektet kommer att pågå i tre år under perioden 1 augusti 2020 till 31 juli 2023. Trafikverket har beviljat projektet 3 miljoner i forskningsmedel.

Kontakt: Bjarne Bergquist, professor i kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet: bjarne.bergquist@ltu.se, 0920-49 21 37


Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,8 miljarder kronor per år. Vi har 1700 anställda och strax över 15 000 studenter. Läs mer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @LTUniv

Presskontakt:
Sofia Stridsman
Telefon:
0920 49 36 29
Mobil:
070 273 84 30
Epost:
sofia.stridsman@ltu.se
Presskontakt:
Katarina Karlsson
Telefon:
0920 49 21 28
Mobil:
072 727 4560
Epost:
katarina.karlsson@ltu.se