Unga nyanlända migranter döms för sexualbrott på vagare grunder än svenska ungdomar. Det framkommer i en ny studie gjord av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. En experimentell studie gjord bland nämndemän visar också att en svensk ungdom bedöms som mer trovärdig i en förhörssituation än en ungdom med utländsk bakgrund – trots identiska förutsättningar och berättelser.

Under år 2016 blossade en debatt upp runt om i Europa där nyanlända ungdomar pekades ut som en särskild riskgrupp vad gäller sexualbrott. Den sociala oron kring gruppen ”flyktingar” ökade och påverkade attityderna till flyktingmottagandet.

— Jag har haft som mål att studera hur rättsstatsideal upprätthålls i en tid som präglas av förhöjd social oro kring en viss grupp i samhället, i detta fall gruppen nyanlända ungdomar, säger Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet.

Svensk ungdom bedöms som mer trovärdig

Två olika studier genomfördes, i den första, experimentella, studien, som genomfördes tillsammans med Ramil Bisso, var syftet att undersöka om, och i så fall hur, domare och nämndemän påverkas av en gärningspersons etniska bakgrund. Det experimentella upplägget bestod i att ett förhör spelats in i två versioner: I den ena versionen uppgavs ungdomen heta Mudhafar och i den andra versionen uppgavs ungdomen heta Erik. ”Mudhafar” spelades av en ungdom med utländsk bakgrund och ”Erik” av en ungdom med svensk bakgrund.

I särskilt nämndemannagruppen visade resultaten en framträdande skillnad i bedömningarna av de båda förhörsversionerna. ”Erik” bedömdes lämna mer tillförlitliga uppgifter och vara avsevärt mer trovärdig än ”Mudhafar”. Vad gäller skuldfrågan var det tre gånger fler nämndemän som uppgav att de skulle ha frikänt ”Erik” jämfört med andelen som uppgav att de skulle ha frikänt ”Mudhafar”.

— Ett särskilt intressant resultat, som också var statistiskt signifikant bland både nämndemännen och domarna, var att deltagarna uppgav att de upplevde ett avsevärt större obehag inför det påstådda handlandet när de fick se förhöret med ”Mudhafar”, säger Katrin Lainpelto.

Vagt bevisläge mot nyanlända

Den andra studien har studerat underrättsdomar från åren 2013, 2015 och 2017 avseende brottet sexuellt ofredande där den åtalade är mellan 15 och 17 år. Åren 2013 och 2015 hittades inget statistiskt samband mellan faktorerna ”etnisk bakgrund” och ”skuldfrågans bedömning”. År 2017 hittades däremot ett statistiskt signifikant samband. Ungdomarna med svensk bakgrund friades i nästan 30 procent av åtalspunkterna medan motsvarande siffra för ungdomar med utländsk bakgrund var 3 procent. Sambandet sammanfaller således i tiden med den kriminalpolitiska debatten kring sexualbrotten.

Underrättsdomarna studerades också kvalitativt. I majoriteten av fallen som rörde nyanlända ungdomar kan bevisläget betecknas som vagt och de flesta fallen handlade om ord-mot-ord situationer. Vid flera av åtalen mot ungdomar med svensk bakgrund fanns det i stället övertygande teknisk bevisning – vilket förklaras av att en stor del av ofredandena hade skett via sociala medier. I utredningarna som rör nyanlända ungdomar förekommer dessutom en användning av tveksamma konfrontationsmetoder och förfaranden som bör beaktas mot bakgrund av rätten till en rättvis rättegång.

De båda studierna har genomförts inom ramen för den tvärvetenskapliga satsningen Barn, migration och integration som initierades 2016 vid Stockholms universitet. Den avslutades med konferensen Barn, migration och integration i en utmanande tid den 29 mars 2019 vid Stockholms universitet. På konferensdagen presenterades också en antologi med samma titel som konferensen där de projektanslutna forskarna har bidragit med kapitel. Ett av kapitlen, Ett dömande eller fördömande rättsväsende? – En fråga om integration av Katrin Lainpelto redovisar resultaten av de två studierna i detta pressmeddelande.

Hela antologin finns tillgänglig online via den här länken: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1298049/FULLTEXT01.pdf

Om den experimentella studien

Studien utgick från ett konstruerat fall där en 16-årig ungdom misstänktes för ett sexuellt ofredande och bevisläget kan beskrivas vara vagt (en s.k. ord-mot-ord-situation). Studiens deltagare, 34 lagfarna domare och 320 nämndemän, fick ta del av ett inspelat polisförhör med 16-åringen och därefter svara på frågor angående uppgifternas tillförlitlighet och skuldfrågans bedömning. Det experimentella upplägget bestod i att förhöret hade spelats in i två versioner: I den ena versionen uppgavs ungdomen heta Mudhafar och i den andra versionen uppgavs ungdomen heta Erik. Mudhafar spelades av en ungdom med utländsk bakgrund och Erik av en ungdom med svensk bakgrund. Uppgifterna som lämnades i de båda förhörsversionerna vad identiska. Enda skillnaden var att Mudhafar lämnade sina uppgifter med viss brytning.

Kontakt
Katrin Lainpelto, docent i processrätt, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet
Tel: 08-16 33 64
E-post: katrin.lainpelto@juridicum.su.se

Stockholms universitet präglas av en öppen, nyskapande och gränsöverskridande verksamhet, i huvudstaden och internationellt.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se