Två grupper 21-åringar ingick i studien. Den ena gruppen undersöktes vid mitten av 1980-talet när konjunkturen var förhållandevis god i Sverige. Den andra studerades under mitten av 1990-talet då landet gick igenom den djupaste ekonomiska recessionen under efterkrigstiden. Under den senare perioden var fler ungdomar långtidsarbetslösa eller studerande på universitet och färre i jobb jämfört med högkonjunkturen.

Resultaten visar att långtidsarbetslösa ungdomar mår lika dåligt oavsett vilken konjunktur som råder. Jämfört med dem som inte är arbetslösa har de sämre hälsa, både kroppsligt och psykiskt. De dricker mer alkohol och är rökare i större utsträckning under såväl högkonjunktur som lågkonjunktur. Likheten mellan konjunkturcyklerna var särskilt tydligt bland kvinnor. Däremot mår de ungdomar, framför allt kvinnor, som arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadsåtgärder sämre vid lågkonjunktur jämfört med sina jämnåriga i högkonjunktur. Kvinnors sämre hälsa under lågkonjunktur kan förklaras av att rationaliseringarna får hårdare effekter i kvinnodominerade yrken. Andra tänkbara förklaringar till ungdomarnas sämre hälsa under lågkonjunktur kan ha att göra med sämre ekonomi och oro inför framtiden.

Höga arbetslöshetsnivåer i samhället fungerar som en klimatfaktor. De drabbar både dem som är arbetslösa och dem som har arbete eller studerar. Ett tecken på detta var att trenden mot att allt färre ungdomar röker avstannade när ungdomsarbetslösheten i samhället ökade. Samtidigt ökade alkoholkonsumtionen bland kvinnor.

Avhandlingens slutsats är att oavsett konjunktur är ungdomsarbetslösheten ett folkhälsoproblem som kräver insatser från såväl hälso- och sjukvårdens sida som från andra aktörer i samhället.

Avhandlingen har titeln ”Young and unemployed – does the trade cycle matter for health? A study of young men and women during times of prosperity and times of recession” (Svensk titel: ”Ung och arbetslös – spelar konjunkturen någon roll för hälsa? En studie av unga kvinnor och män under hög- och lågkonjunktur”).
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS, byggnad 9A.
Fakultetsopponent: Prof. Töres Theorell, Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för stressforskning, och Institutionen för psykosocial medicin, Karolinska Institutet, Stockholm.

Mehmed Novo, tel. 090-785 37 61, fax 090-77 68 83,
E-post: mehmed.novo@fammed.umu.se

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805