Svaloräter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelseför en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanförGotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgörmotorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokalaekosystemet på land.

 När djur förflyttarsig över land och hav transporterar de också näringsämnen mellan områden. Dettakan ha stor påverkan på lokala ekosystem: ett uppmärksammat exempel är hur nordamerikanskaskogar får näring från laxar som vandrar upp längs älvar från havet. Bortsettfrån ett fåtal exempel är det dock dåligt känt hur sådana kopplingar påverkarlokala ekosystem.

 På StoraKarlsö finns Östersjöns största havsfågelkoloni med uppemot 100 000havsfåglar. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur kolonin påverkar detkringliggande ekosystemet.  Havsfåglarna sökerföda i havet upp till 40 km från ön, och återkommer fullmatade från sinafiskeområden. Vid ön uträttar desina behov och sprider därmed den största delen av näringen på en liten yta.

 Näringstillförselnär betydande av både kväve och fosfor, till exempel, beräknas att de dagliga utsläppenav fosfor är lika stora som från Stockholms största avloppsreningsverkHenriksdal.

 – Havsfåglarnaär genom sin näringstillförsel en motor även för produktiviteten ilandekosystemet på Stora Karlsö. Intill fågelberget finns en av Europas störstakolonier av hussvalor. Näringen svalorna lever av är spårbar hela vägen tillsillgrisslorna. Utan fisk i havet skulle inte bara havsfåglarna försvinna, utandet skulle även påverka ekosystem på land på ett sätt som vi tidigare inteväntat oss, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionenför akvatiska resurser och den som lett den aktuella studien.  

 Forskarnamätte näringshalten i havsfåglarnas spillning samt förekomsten av mygglarverlängs stranden utanför fågelberget och i bottensediment ett par kilometerutanför ön. Tidigare studier har visat att hussvalornas föda har ett marint ursprung,och genom att studera isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillningoch mygglarver avslöjas nu mekanismen bakom detta.

 – Länkenvisade sig vara havsfåglarna, och vi kunde spåra näringen från fåglarna bådelängs stranden och ute i havet. Längs stranden fann vi stora mängder larverfrån fjädermyggor som både lever direkt av havsfåglarnas spillning och av algersom också de göds av havsfåglarna. Så småningom utvecklas larverna till vuxnamyggor, och blir då föda för svalorna, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Näringsämnenafrån havsfåglarna kunde också spåras till sediment på 70 meters djup utanförkolonin. Men där fanns inget spår av liv, troligtvis på grund av brist på syre.

 – ­Övergödningenav Östersjön leder till syrebrist. Mygglarver behöver syre, men syre saknas somregel i Östersjöns djupa bottensediment. Havsfåglarnas näringstillförsel fårdärför en annan effekt ute på djupare vatten. Här bidrar den till den lokala övergödningenoch kan också bidra till lokala algblomningar, säger Stefano Bonaglia, marinkemistpå Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

 Kunskapenom att havsfåglarna för med sig näring som behövs i lokala landekosystem börtas i beaktande vid utformningen av lokala förvaltningsplaner.

 – Öar harofta setts just som öar – isolerade från omvärlden och där all den viktigadynamiken är lokal och kan förvaltas på ett lokalt plan. Men kanske behövs ettstörre tänk. Utan kopplingarna till den större världen, där exempelvis lokalafågelpopulationer kan ha en avgörande roll, riskerar man att missa viktigadrivkrafter för utvecklingen av det lokala ekosystemet, säger JonasHentati-Sundberg.

Mer info

Läs studien i tidskriften Science Report: Fueling of a marine‐terrestrial ecosystem by a major seabird colony

Film om projektet med intervju med Jonas Hentati-Sundberg: Länken mellan Östersjöns havsbotten och himlens svalor

Studien har letts av Jonas Hentati-Sundberg vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet. I studien har också medarbetare från Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Helsingfors universitet deltagit.

Studien har finansierats av Stockholms universitets Östersjöcentrum genom projektet “Baltic Ecosystem Adaptive Management ” (BEAM) samt av Världsnaturfonden WWF.

Fältarbetet utfördes med R/V Electra, ett forskningsfartyg som ägs av Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Kontakt

Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor, Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, jonas.sundberg@slu.se, 073-938 79 69

Stefano Bonaglia, biträdande lektor, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, stefano.bonaglia@su.se, 073-741 24 97

Presskontakt:

Mikael Jansson,

Telefon:

018-67 14 56

Mobil:

073-370 71 11