Trots att de flesta utopier och dystopier som skrivits i Sverige inte nått samma berömmelse som sina internationella föregångare och efterföljare, verk som Thomas Mores Utopia, Jonathan Swifts Gullivers resor och George Orwells 1984, har de haft stor betydelse i sin samtid. Utmärkande är det kraftfulla budskapet som utgör en svidande kritik mot tendenser och företeelser i författarens verklighet. Så kritiserar till exempel . prästen Hans Bergeström i 1700-talsutopin Indianiske bref den sociala misären och det i hans tycke djupa moraliska fördärvet i upplysningstidens sekulariserade samhälle. I berättelsen åskådliggörs detta genom skildringen av en tänkt värld så fylld av synd att människorna bokstavligen förvandlats till halvdjur. Mot bilden av denna värld ställer Bergeström den fromma idealvärlden formad enligt radikala socialreformatoriska idéer.
I det sena 1800-talet ifrågasätter Nils Herman Quiding Sveriges rikes lag i sitt stora utopiska verk Slutliqvid med Sveriges lag. I den skönlitterära delen av verket, Platos stat i korrigerad bild, gestaltas som en motbild ett förenat Europa nyåret 2001. Ett starkt kvinnoemancipatoriskt budskap framträder i Claës Lundins Oxygen och Aromasia. Bilder från år 2378. Som nutida läsare finner vi i berättelsens kritiska skärskådande av den formellt jämställda framtidsvärldens informella könsmaktstrukturer många paralleller till vår tids feministiska debatt.
De omvälvande politiska händelserna i världskrigens skugga får förstås gensvar i 1900-talets litterära utopier och dystopier. Som ett skrämmande exempel på hur genren användes i propagandistiskt syfte står Rütger Esséns pro-nazistiska utopi De släckta metropolerna från 1937. Här skildras en ny värld byggd enligt den nazistiska världsordningen. Den extremtotalitära världsstaten i Karin Boyes Kallocain utgör ett känt varningsexempel på totalitarismens skräckvälde. I det ständiga krigstillståndets värld kontrolleras medsoldaternas tankar med hjälp av sanningsserumet kallocain. Som en motbild framträder en människomödravärld där kön inte längre har något bestämt värde. En värld där alla är mödrar ”antingen de är män eller kvinnor, och antingen de har fött barn eller inte”.

arah Ljungquist nås på:
telefon 090-786 96 70 el. 090-13 73
E-post Sarah.Ljungquist@littvet.umu.se

Lördagen den 20 oktober försvarar Sarah Ljungquist, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln: Den litterära utopin och dystopin i Sverige 1734-1940. Disputationen äger rum k. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent är fil.dr. Sylvia Määttä, Göteborg.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805