Trots att de flesta utopier och dystopier som skrivits i Sverige inte nÄtt samma berömmelse som sina internationella föregÄngare och efterföljare, verk som Thomas Mores Utopia, Jonathan Swifts Gullivers resor och George Orwells 1984, har de haft stor betydelse i sin samtid. UtmÀrkande Àr det kraftfulla budskapet som utgör en svidande kritik mot tendenser och företeelser i författarens verklighet. SÄ kritiserar till exempel . prÀsten Hans Bergeström i 1700-talsutopin Indianiske bref den sociala misÀren och det i hans tycke djupa moraliska fördÀrvet i upplysningstidens sekulariserade samhÀlle. I berÀttelsen ÄskÄdliggörs detta genom skildringen av en tÀnkt vÀrld sÄ fylld av synd att mÀnniskorna bokstavligen förvandlats till halvdjur. Mot bilden av denna vÀrld stÀller Bergeström den fromma idealvÀrlden formad enligt radikala socialreformatoriska idéer.
I det sena 1800-talet ifrÄgasÀtter Nils Herman Quiding Sveriges rikes lag i sitt stora utopiska verk Slutliqvid med Sveriges lag. I den skönlitterÀra delen av verket, Platos stat i korrigerad bild, gestaltas som en motbild ett förenat Europa nyÄret 2001. Ett starkt kvinnoemancipatoriskt budskap framtrÀder i Claës Lundins Oxygen och Aromasia. Bilder frÄn Är 2378. Som nutida lÀsare finner vi i berÀttelsens kritiska skÀrskÄdande av den formellt jÀmstÀllda framtidsvÀrldens informella könsmaktstrukturer mÄnga paralleller till vÄr tids feministiska debatt.
De omvĂ€lvande politiska hĂ€ndelserna i vĂ€rldskrigens skugga fĂ„r förstĂ„s gensvar i 1900-talets litterĂ€ra utopier och dystopier. Som ett skrĂ€mmande exempel pĂ„ hur genren anvĂ€ndes i propagandistiskt syfte stĂ„r RĂŒtger EssĂ©ns pro-nazistiska utopi De slĂ€ckta metropolerna frĂ„n 1937. HĂ€r skildras en ny vĂ€rld byggd enligt den nazistiska vĂ€rldsordningen. Den extremtotalitĂ€ra vĂ€rldsstaten i Karin Boyes Kallocain utgör ett kĂ€nt varningsexempel pĂ„ totalitarismens skrĂ€ckvĂ€lde. I det stĂ€ndiga krigstillstĂ„ndets vĂ€rld kontrolleras medsoldaternas tankar med hjĂ€lp av sanningsserumet kallocain. Som en motbild framtrĂ€der en mĂ€nniskomödravĂ€rld dĂ€r kön inte lĂ€ngre har nĂ„got bestĂ€mt vĂ€rde. En vĂ€rld dĂ€r alla Ă€r mödrar ”antingen de Ă€r mĂ€n eller kvinnor, och antingen de har fött barn eller inte”.

arah Ljungquist nÄs pÄ:
telefon 090-786 96 70 el. 090-13 73
E-post Sarah.Ljungquist@littvet.umu.se

Lördagen den 20 oktober försvarar Sarah Ljungquist, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska sprÄk, UmeÄ universitet, sin doktorsavhandling med titeln: Den litterÀra utopin och dystopin i Sverige 1734-1940. Disputationen Àger rum k. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent Àr fil.dr. Sylvia MÀÀttÀ, Göteborg.

Presskontakt:

PresstjÀnsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805