Äldre som ska välja hemtjänst får inte tillräcklig information om vilka valmöjligheter som finns. Bristande kontinuitet hos personalen som ska utföra hjälpen och osäkerhet om när hjälpen kommer begränsar de äldres inflytande över vardagslivet. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

I studien har forskare undersökt förutsättningarna för äldres beslutsfattande i hemtjänsten sedan Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 1990. Undersökningen genomfördes i tre kommuner i sydvästra Sverige, både med och utan valfrihetssystem. Intervjuer har gjorts med biståndshandläggare och undersköterskor inom äldreomsorgen. Forskarna har också intervjuat brukare och gjort observationer på plats.

− Det finns ett stort utbud av utförare och tjänster. Men många av de äldre som deltog i vår studie visste inte om vilka valmöjligheter som fanns och vilka skillnaderna var emellan dem, säger Anna Dunér, professor i socialt arbete.

En annan slutsats är att de som ska välja hemtjänst fokuserar mer på vilken slags hjälp de behöver, och hur de vill ha den utförd, snarare än vem som ska utföra den. Att låta en familjemedlem besluta om valet av utförare blev för många en vanlig lösning.

− Många tyckte att det var för komplicerat. En del äldre är också kognitivt nedsatta eller för sjuka för att själva kunna välja, säger Anna Dunér.

Måltider visade sig spela en stor roll för valet av leverantör av hemtjänsten. Detta medförde en ökad konkurrens inom området, vilket lett till förbättringar av måltidsutbudet för de äldre.

Få äldre utnyttjade möjligheten att ändra sitt ursprungliga val av utförare eftersom att det ansågs vara krångligt. De tvivlade dessutom på att det skulle leda till bättre hjälp. I kommunen med valfrihetssystem upplevde både de äldre och personalen att det var svårare att ändra i valen när de väl var genomförda.

− Det berodde på att biståndshandläggarna inte kunde ha lika tät kontakt med utförarna som i de kommuner där det endast fanns en kommunal utförare, säger Anna Dunér.

Personal som deltog i studien menade att intentionen är att lyssna på brukarna och vara flexibel men att kommunala riktlinjer för hemtjänsten och organisatoriska faktorer ibland sätter käppar i hjulet. Till exempel kunde de bara erbjuda städhjälp var tredje vecka, istället för varje vecka som en del brukare önskade.

De äldre som deltog i studien tyckte att bristen på kontinuitet vad gäller personal gjorde det svårt att utveckla en fungerande och tillitsfull relation.

− Det begränsade de äldres möjlighet till kontroll över sina liv och detta gällde oavsett om de bodde i en kommun som tillämpade valfrihetssystemet eller inte, säger Anna Dunér.

Studien Autonomy, choice and control for older users of home care services: current developments in Swedish eldercare finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Social Service Research;https://doi.org/10.1080/01488376.2018.1479677. Den är finansierad av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och är genomförd av Anna Dunér, professor i socialt arbete, Pär Bjälkebring, fil dr i psykologi och Boo Johansson, professor i psykologi. Samtliga är verksamma vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

För ytterligare information, kontakta:
Anna Dunér, professor i socialt arbete, Göteborgs universitet, telefon 076−618 5720, 031–786 5720, e-post:anna.duner@socwork.gu.se

Jenny Meyer, kommunikatör, Göteborgs universitet, 0705-161430, jenny.meyer@socwork.gu.se