Annika Wallin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, har kommit fram till att varken formoterol som singelbehandling under två månader eller salmeterol som tilläggsbehandling till inhalationskortison i tre månader gav upphov till någon ökad inflammation. Tvärtemot finns det ett visst stöd för att dessa mediciner har en egen effekt på slemhinneinflammationen.

Studierna bidrar till kunskaperna om hur dessa två nya långverkande mediciner skall användas. Resultaten stöder rekommendationerna att vid astmasymtom addera de långverkande medicinerna, formoterol och salmeterol, till en låg-medelhög dos inhalationskortison i stället för att dubbla kortisondosen.

Formoterol har samma snabba effekt, men längre verkningstid (12 tim) jämfört med standardpreparatet salbutamol. Formoterol fungerar också lika bra att ta vid behov som salbutamol. Ett intag av formoterol morgon och kväll samt vid behov gav bättre astmakontroll jämfört med salbutamol taget på samma vis.

Möjliga verkningsmekanismer har också studerats. Inhalationskortisonet budesonide, men inte formoterol, har effect på transkriptionsfaktorer som styr proinflammatoriska signalsubstanser samt på andra viktiga signalsubstanser som styr den allergiska inflammationen. Salmeterol kunde inte hämma bakterieinducerad influx av inflammatoriska celler till luftvägarna hos friska försökspersoner, vilket tidigare visats i djurförsök.

Annika Wallin arbetar vid lung- och allergikliniken vid Norrlands universitetssjukhus och nås på tel 090-10 09 54, e-post: annika.wallin@lung.umu.se

Avhandlingen har titeln ”Long Acting Beta-2-Agonists, Role In Asthma Control And Airway Inflammation”. Svensk titel: ”Långverkande beta-2-agonister, betydelse för asthma kontroll och luftvägsinflammation”.
Disputationen äger rum kl. 09.00, Sal D, 9 trappor, Tandläkarhögskolan, Nus, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Claes-Göran Löfdahl, Lund.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805