När en bladlus angriper en växt initieras ett försvar, som kan utlösas antingen av växtätaren eller av själva växten. I en artikel i tidskriften Plant Physiology visar UPSC-forskarna Benedicte Albrectsen och Karen Kloth ett av de cellväggsmodifierande enzymens roll för försvaret mot bladlusangrepp.

– Kunskap om mekanismen bakom en sådan respons kan användas för att utveckla strategier för att bekämpa skadegörare som överensstämmer med FN: s hållbarhetsmål för grödskydd, säger Benedicte Albrectsen, forskare vid Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

En bladlus livnär sig på den sockerrika sav i floemet, det vävnadssystem som ansvarar för transport av socker och andra näringsämnen från blad till rot i kärlväxter. Bladlusen manövrerar sin nålliknande mun genom cellväggen för att nå floemet, vilket skadar cellväggen.

I den nya studien undersöker Benedicte Albrectsen tillsammans med forskaren Karen Kloth som arbetat som postdoktor i hennes grupp på centrat Umeå Plant Science Centre, UPSC, vid Umeå universitet, födobeteendet hos perikobladlus på backtrav, Arabidopsis thaliana. Backtrav är en växt som ofta används som modellsystem inom växtforskning.

I studien testades hypotesen att cellväggen kan avge acetylfragment som starter och håller igång växtens beredskap – lite som en vaccination eller uppbyggnad av immunförsvar hos djur.

Forskarteamet fokuserade på effekten av ett speciellt pektinmodifierande enzym, kallat pectin acetylesterase 9, PAE9, som hittills inte har studerats i detta sammanhang. De jämförde vildtyper av backtrav med mutanter, vilka har modifierats för att tysta PAE9 och därför inte kan producera acetylfragment.

– I mutanter som saknar acetylfragment-lossningen kunde bladlössen först nyttja saven i floemkärlen, fast efter en stund ökade försvarssubstanserna även i mutanterna. Vilken mekanism som kan ligga bakom mutanternas lite senare försvar, vet vi inte, men vi visar på en hormonkaskad och kan dra slutsatsen att backtrav dels har ett eget sätt att förbereda sitt försvar och minst ett back-upp system i frånvaro av PAE9, säger Benedicte Albrectsen.

Således fungerar PAE9 som en första barriär, som försvårar och försenar angrepp av bladlöss. Men även när PAE9 saknas byggs försvarsmetaboliter upp i växten, fast långsammare och via andra verkställande mekanismer än växtens egna acetylfragment från cellväggspektinet.

Pressfoto. Foto: Cecilia Ström


Om Umeå Plant Science Centre:

1999 bildade Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet tillsammans med Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet ett center för experimentell växtbiologi, Umeå Plant Science Centre (UPSC)

Läs mer

Originalartikel:

Karen J. Kloth, Ilka N Abreu, Nicolas Delhomme, Ivan Petřík, Cloé Villard, Cecilia Ström, Fariba Amini, Ondřej Novák, Thomas Moritz, Benedicte Riber Albrectsen (2019): PECTIN ACETYLESTERASE9 Affects the Transcriptome and Metabolome and Delays Aphid Feeding. Plant Physiology, Oct 2019: doi.org/10.1104/pp.19.00635

http://www.plantphysiol.org/content/early/2019/09/24/pp.19.00635


För mer information, kontakta gärna:

Benedicte Albrectsen, Umeå Plant Science Centre
Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 70 11
E-post: benedicte.albrectsen@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se