Immunsystemet mÄste kunna hantera mycket varierande frÀmmande substanser och mikroorganismer, t.ex. virus och bakterier. För att göra det finns fem klasser av antikroppar, immunoglobuliner (Ig): IgM, IgD, IgG, IgE och IgA. Samtliga produceras av B-lymfocyter (B-celler) och har olika specialfunktioner. NÀr immunsystemet aktiveras, byter B-cellerna klass pÄ den antikropp som de tillverkar till den klass som Àr bÀst lÀmpad mot den aktuella mikroorganismen. Klassbytet Àr en noggrant styrd och reglerad process som sker genom en omlagring av det genetiska materialet i B-cellen. Immunologiska signalmolekyler (cytokiner) av olika slag, ofta producerade av hjÀlpar-T-celler, kan styra klassbytet till distinkta klasser genom att slÄ pÄ transkription av antikropparnas gener. Tumor growth factor (tumörtillvÀxtfaktor, TGF) typ b styr klassbytet mot IgA. Det finns tvÄ typer av IgA, IgA1 och IgA2, vilka tillsammans utgör 90% av de antikroppar som produceras dagligen i kroppen och Àr helt dominerade antikropp i utsöndrade kroppsvÀtskor som saliv, slem och tÄrar. IgA-antikroppen spelar en viktig roll i kampen mot bakterier pÄ utsidan av slemhinnor och skyddar oss t.ex. frÄn maginfektioner.

Evangelia Pardali, Institutionen för molekylĂ€rbiologi, studerar aspekter pĂ„ Ig-klassbyte till IgA pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. Den visar att vissa genregleringsproteiner – AML, Ets och Smad (onkogener och suppressorgener ) – Ă€r delaktiga i TGF-b-signalering inuti cellen vid klassbyte till IgA. Dessa proteiner Ă€r viktiga för att förmedla signaleringen frĂ„n cellytan in till antikroppsgenerna i cellkĂ€rnan. Avhandlingen pĂ„visar de molekylĂ€ra mekanismerna för hur klassbytet styrs mellan IgA1 och IgA2. Det visar sig att TGF-b inte har nĂ„gon betydesle vid valet mellan dessa antikroppstyper, vilket tyder pĂ„ att andra signaleringsmekanismer Ă€r inblandade i denna reglering.
I ett försök att identifera nya gener som kodar för proteiner som utför klassbytet i B-celler har Pardali identiferat en tidigare okÀnd gen, ABCD1 (Activated B Cell and Dendritic cell derived chemokine 1). Den kodar för ett protein, ett s. k. kemokin, som produceras av B-celler och kan attrahera aktiverade hjÀlpar-T-celler. ABCD1 har sin troliga funktion i dialogen mellan immunsystemets celler under utvecklingen av ett immunsvar.

Evangelia Pardali kan nÄs pÄ e-post: evangelia.pardali@cmb.umu.se.

Avhandlingen har titeln ”Molecular mechanisms regulating Immunoglobulin Isotype switching and TGF-beta responsiveness of the human l-alpha germline promoters”. Svensk titel ”MolekylĂ€ra mekanismer som reglerar antikropparnas klassbyte och den humana Ia-promotorns förmĂ„ga att svara pĂ„ TGF-b (tumor growth factor-b)”.
Disputationen Àger rum kl. 10.00 i förelÀsningssalen Major Groove, Institutionen för molekylÀrbiologi.
Fakultetsopponent Ă€r Dr JĂŒrgen Roes, Windeyer Institute of Medical Sciences, University College, London.

Presskontakt:

PresstjÀnsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805