​Kan lågproduktiv tallskog användas för att stärka och bevara den biologiska mångfalden? Det hoppas Mats Dynesius från SLU. Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand vill han öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen, en bristvara i skogslandskapet.

– Tanken med vårt forskningsprojekt är att undersöka om vi i lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder, säger Mats Dynesius, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för t.ex. rödlistade insekter och svampar, berättar Mats Dynesius.

I försöksområdet samlar Mats in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns. Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen.

Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

– Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius. Det råder stor brist på gamla, skadade tallar och död, senvuxen och kådimpregnerad tallved.

Det bedrivs idag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara, och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten.

Om två år ska Mats Dynesius sätta ut insektsfällorna igen, och då kommer det att visa sig om åtgärderna har gynnat insekter som är rödlistade, hotade och missgynnade av skogsbruket i dag.

Mer information

Mats Dynesius, forskare
Institutionen för vilt, fisk och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
mats.dynesius@slu.se, 090-786 85 47, 070-275 68 40
https://www.slu.se/cv/mats-dynesius/

Film om projektet
https://www.youtube.com/watch?v=vtNlC1WIaxE

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Mats Dynesius är forskare vid SLU. I sitt forskningsprojekt vill han ta reda på om lågproduktiva skogar som inte brukas kan användas för att gynna hotade arter. Foto: Susanna Bergström, SLU

Fönsterfälla som används för att samla in insekter i området. Fällorna används innan några naturvårdsåtgärder utförs för att ta reda på vilka insekter som finns i området. De används också två år efter att åtgärder har utförts, för att se vilka insekter som finns i området då och om åtgärderna har gjort någon skillnad. Foto: Susanna Bergström, SLU

Så här kan det se ut när fällorna har tagits ned. I burken har insekter samlats. Foto: Susanna Bergström, SLU

Mer om projektet

Projektet finansieras av forskningsrådet Formas och görs i samarbete med skogsbolaget SCA, som äger marken där försöken genomförs och som utför katningen och ringbarkningen. Här kan du läsa mer om projektet:
www.slu.se/institutioner/vilt-fisk-miljo/forskning/amnesomraden/restaureringsekologi/naturvardsrestaurering-av-boreala-tallskogar-pa-impediment/

Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se