– Det finns väldigt lite forskning kring hur FN:s barnkonvention tillämpas och fungerar i olika länder, berättar Solveig Hägglund. Många arbetar hårt med att förverkliga de mål som FN satt upp samtidigt som vi har begränsade kunskaper om vilka olika förutsättningar vi har och bör ta hänsyn till i olika länder. Konventionen är ju universellt utformad, den ska passa hela världens länder och barn. Därför är det viktigt med goda kunskaper om vilka skilda förutsättningar som finns.

Frågorna om barns rättigheter ligger väl i linje med Solveig Hägglunds tidigare forskning som hela tiden haft sociala dimensioner av barns utveckling i fokus. I sin avhandling studerade hon hur vuxna beskrev och bedömde samma barn. Resultaten visade att barnen beskrevs ganska olika beroende på vem som gjorde bedömningen och var bedömningen gjordes. Senare har hon studerat hur vardagstillvaron i förskole- och skolmiljöer kan bidra till att flickor och pojkar utvecklar olika sätt att tänka och handla, samt till att förstärka sociala regelsystem bland barnen. Hon har t ex kunnat se att mobbning och social uteslutning ofta förklaras med hjälp av idéer om likhet-olikhet.

– Det är inte konstigt att barnen tar till sig och använder ett sådant resonemang när hela skolan är uppbyggd på sortering, säger hon. Vid sidan av betygen som ju sorterar och delar in barnen har vi t ex stödundervisning för de svagare och särskild matte för de duktigare. Det ligger i skolsystemet att se likhet och olikhet, att skapa ett ”vi” och ett ”dem”.

Samma sak är det med de sociala könsrollerna. Även dessa skapas och formas av vad som händer och inte händer i t ex klassrummet. Solveig Hägglund har studerat vilka frågor som tas upp i klassrummet och vilka som tas med fröken sådär ”lite vid sidan om”. Det visar sig att relationsproblem, t ex när ”bästisen” sviker, sällan tas upp i klassrummet. Däremot diskuteras frågor om t ex regler och disciplin med hela klassen.

– Det blir en signal om att de mjuka och traditionellt kvinnliga frågorna inte har samma status som de vi kallar mer manliga och att dessa mjuka frågor därmed inte förtjänar offentlighet, säger hon. Sådant formar såklart både flickor och pojkar i deras föreställningar om sig själva och andra.

Solveig Hägglund är psykolog och socionom och har disputerat i pedagogik. Tidigare arbetade hon vid Göteborgs universitet, där hon även varit prodekanus vid utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och studierektor för forskarutbildningen i pedagogik. Hon är gift och har tre vuxna barn. Sedan 1 september arbetar hon vid Karlstads universitet.
r information: Solveig Hägglund, professor, tfn 054-200 13 29.
Pressmeddelandet lämnat av Camilla Jansson, Informationsavdelningen, tfn 054-700 10 95. Mejla till Camilla.Jansson@kau.se för digital bild på Solveig Hägglund.

Presskontakt:

Anders Sahlin

Telefon:

0547001999

Mobil:

0730687166